Monika Reibes projekt: att laga en samisk klänning.
Antalet gesällbrev inom skrädderi har minskat stadigt – från över 80 per år i mitten av 1980-talet till endast ett år 2022 och tio år 2023, enligt statistik från Hantverksrådet.
Den ökande konsumtionen av snabbmode har slagit hårt mot branschen, konstaterar Peter Magnusson, ordförande för Sveriges Skrädderiförbund, som idag endast har 120 medlemmar.
– Konsumenter köper billiga klänningar online som ofta håller låg kvalitet. Det gör det svårt för syateljéer att överleva, säger Peter Magnusson.
Men trenden börjar vända genom ökat hållbarhets- och miljötänk, tycker han.
Dessutom syftar ett nytt EU-direktiv direktiv till att uppmuntra reparation och förlänga textilprodukters livslängd – genom bland annat stöd till företag som sysslar med hållbarhet. Medlemsländerna har nu fram till den 31 juli 2026 på sig att göra direktivet till lag.
Peter Magnusson ser positivt på detta:
– Det kan leda till ökad efterfrågan på lokala skräddare.
Monika Reibe i Ateljén MR i Kvarngärdet, där hon har varit verksam de senaste fyra åren.
I Uppsala finns nio syateljéer och skrädderier, varav åtta kombinerar verksamheten med kemtvätt. Endast tre erbjuder tjänsten att sy upp plagg från grunden.
Monika Reibe, 63, har drivit Ateljén MR i Kvarngärdet de senaste fyra åren, men har tidigare haft en ateljé vid Vaksala torg i Fålhagen sedan 2000-talet. Hon erbjuder skräddarsydda långklänningar och är den enda som inte kombinerar sin verksamhet med kemtvätt. Hon beskriver framtiden för yrket som ljus.
– Jag måste säga att jag är väldigt förskonad från konjunkturer, säger Monika Reibe.
Monika Reibe vid sin symaskin: "Jag har en praktikant från Tillskärarakademin i Stockholm."
Hon förklarar att även om folk kan vara försiktiga med att spendera pengar på att få en klänning uppsydd från grunden – eftersom det är dyrare – så väljer de ändå att komma till henne för att ändra och reparera sina gamla kläder.
Afsar Shadan Far, 64, driver Afsars syateljé i Luthagen sedan 2009. Hon har totalt fyra anställda. Med henne är det fem.
– Jag har sytt massor av brudklänningar, sofföverdrag, kuddar, studentbalklänningar och långklänningar för Nobelfesten, säger Afsar Shadan Far.
Afsar Shadan Far syr allt från brudklänningar till sofföverdrag.
De har gott om arbete, berättar hon.
– Fler vill laga och ändra sina kläder i stället för att köpa nytt. Folk tänker mer på miljön nu, och det gynnar oss.
Hon planerar att arbeta sex år till men är osäker på vem som ska ta över.
– Det är svårt att hitta folk som vill jobba som skräddare, säger Afsar.
Afsar Shadan Far omringad av hennes tre anställda: Laleh Polispayeh, Shayma Kasim och Zainat Jaber.
Monika Reibe oroar sig också för bristen på nya skräddare.
– Det finns inte många utbildningar här. Man får åka till Stockholm. Jag har en praktikant från Tillskärarakademin som är jätteduktig, säger Monika Reibe.
En tredje syateljé, Askungen Syateljé i centrala Uppsala, har under elva år sytt långklänningar för kvinnor. Ägaren Tahere Zarekohan är 66 år.
– Jag söker efter en efterträdare. Det måste finnas någon där ute som kan fortsätta mitt arbete. Jag vill inte att staden förlorar en syateljé för kvinnor, säger hon.
"Det måste finnas någon där ute som kan fortsätta mitt arbete,," säger Tahere Zarekohan på Askungen Syateljé.
Möjligheterna för utbildning är få, bekräftar enligt Peter Magnusson, ordförande på Sveriges Skrädderiförbund.
– Unga som vill bli skräddare måste söka sig till skolor som Tillskärarakademin eller Beckmans Designhögskola i Stockholm.
Uppsala kommun bekräftar att det inte längre finns textil- och designprogram på gymnasienivå. Tidigare erbjöds inriktningen textil design på Hantverksprogrammet, men detta program läggs ned 2025.
Ett trähängare med spik som håller ordning på sytrådar hos Ateljén MR.
Från och med höstterminen 2025 kommer det att finnas en ny nationell inriktning modedesign inom Estetiska programmet. Drottning Blankas gymnasieskola i Uppsala har ansökt hos Skolinspektionen om att få starta denna inriktning – men har fått avslag.
Region Uppsala folkhögskola har inte heller någon satsning inom området textil och design på grund av minskade statsbidrag.
Skrädderiförbundets Peter Magnusson tycker det är synd att det finns så få utbildningar – den minskade kompetensen påverkar kvaliteten på hantverket.
"Jag måste säga att jag är väldigt förskonad från konjunkturer," säger Monika Reibe.
– Vi behöver utbildningar som kombinerar traditionellt hantverk med moderna tekniker och design. Det skulle göra yrket mer relevant och lockande för den nya generationen, säger Peter Magnusson.
Är problemet med hantverk att det är dyrt?
– Det är en prioriteringsfråga vad man tycker om man har råd med det eller inte. Jag tror inte att det bara är väldigt rika personer som går och köper det, utan att det är blandat.
"Jag började sy när jag var 16 år," säger Afsar Shadan Far från Iran.