Anmälningarna till nämnden för etisk direktmarknadsföring, den så kallade DM-nämnden, ökade kraftigt förra året.
Oftast kommer anmälningarna från personer som trots att de spärrat sitt telefonnummer för telefonförsäljning i det så kallade nix-registret, får samtal från olika marknadsföringsföretag. Viktigt att komma ihåg då är att det ibland kan handla om ledtid innan spärren slår igenom i systemen och ibland är man kund hos företaget ifråga, och då får de ringa enligt god sed. Men ibland gör företagen självklart fel.
- Föregåede år fick vi in 636 anmälningar, mot 371 året före. Vi tror att det främst beror på att den allmänna kännedomen om nämnden har ökat. Det kan också ha att göra med att vidareförmedlingen från andra instanser som Konsumentverket och Reklamombudsmannen har ökat , säger Mikael von Ekensteen, tf vd på Swedma, som ansvarar för DM-nämnden.
När det gäller antalet fällningar av nämnden är det, enligt Mikael von Ekensteen, ungefär hälften av antalet ärenden som leder till fällningar.
Eva Gyllensvaan är kommunikationskonsult på Edumera utbildning. Hon håller kurser och föreläsningar i bland annat kommunikation och bemötande. Kunderna är allt från poliser till parkeringsvakter. Av henne kan de få hjälp med hur de ska hantera konflikter och problem för att slippa hamna i osämja med kunden.
Enligt Eva Gyllensvaan handlar avskyn för telefonförsäljare om en kulturkrock.
- Jag jobbar mycket med kommunikation mellan olika kulturer och jag blir jätteförvånad när jag hör hur aggressiva de är i sin säljteknik. De har ganska okritiskt tagit den amerikanska säljtekniken som är rätt främmande för oss svenskar.
Tekniken går bland annat ut på att säljarna upprepar namnet på personen de ringer till. Dessutom är de dåliga på att lyssna och läser ofta innantill.
- I USA är det okej att säga namnen flera gånger men för oss är det väldigt främmande. Vi är dessutom vana att lyssna och inte avbryta. Det gör att många blir rädda för att avbryta säljarna. Är det något vi värdesätter i Sverige är det ärlighet och det här överdrivna säljsättet upplevs som oärligt, lismande och utan substans, säger Eva Gyllensvaan.
I en undersökning från 2004 som den engelska tv-kanalen BBC news gjort, ansåg engelsmännen att lapplisor var den mest irriterande yrkesgruppen.
På Facebook finns det flera grupper där medlemmarna mer eller mindre skämtsamt uttrycker sin avsky mot just dem.
Gruppen "Bevara oss från parkeringsvakter" uppmanar sina medlemmar att tuta och peka finger om de ser en parkeringsvakt. De beskriver sig som: "En grupp för alla som känner sig förföljda av lapplistor. Här kan vi trösta varandra när det går dåligt i livet som när man får en p-bot. Fundering: Vem fan vill vara parkeringsvakt? Väljer de själva eller är det något slags straff?"
- Som parkeringsvakt ska man utföra ett uppdrag samtidigt som man ska bibehålla en god relation med personerna man möter eftersom man är som en ambassadör för företaget, säger Eva Gyllensvaan.
För att vi inte ska hata parkeringsvakter, telefonförsäljare och tågvärdar krävs att de uttrycker sig på rätt sätt.
- Ofta bemöts kunderna med: "Då har du inte förstått" eller "Det står i avtalet och du är skyldig att läsa det". Det här gör att kunden känner sig anklagad och mindre begåvad. I stället borde de säga: "Jag är ledsen att vi uttryckt oss otydligt, jag beklagar att det ställt till problem för dig". Det är väldigt stor skillnad. Man behöver bekräftelse och upprättelse, säger Eva Gyllensvaan.
Det är viktigt att de här yrkesgrupperna har förståelse för att deras regler kan verka märkliga för kunderna. Andra gånger kan företagen irritera kunderna genom att göra mängder av undantag för att gynna sin verksamhet.
- På SJ:s tåg får man exempelvis inte ha med sig skidor om de inte är packade i fodral men man får slänga upp 20 kilo packning på hatthyllan som riskerar att åka ner eller stå 40 personer i en kupé när det saknas sittplatser. Då kan jag bli väldigt arg för att jag inte fick ta med skidorna som jag stuvar undan ordentligt, säger Eva Gyllensvaan.
Nyligen gjorde SJ många upprörda genom att i värsta snökaoset dra in resegarantin som gav kunderna rätt till ersättning när tågen var orimligt försenade.
- Reklamerar man en vara eller resa vill man ha en ursäkt och en åtgärd. Ursäkten är till för att läka såren som man har fått i själen, åtgärden är till för att rätta till det konkreta problemet. Det är väldigt svårt att fortsätta vara arg på en person som ber om ursäkt, säger Eva Gyllensvaan.