Yngre utför fler grövre rån
Förra veckan anmäldes fem personrån till Uppsalapolisen, som upplever att förövare och offer blir allt yngre och att våldet blivit grövre.
Rånades för en mobiltelefon.
Foto: Rolf Hamilton
Enligt Brottsförebyggande rådet (Brå) är tendensen den samma i hela landet. Efter en kraftig ökning av polisanmälda personrån i mitten av 90-talet, stagnerade ökningen på 2000-talet. Men man har inte lyckats vända utvecklingen.
Samtidigt har personrånen förändrats. Allt oftare sker de i offentliga miljöer. De misstänkta har blivit yngre, de är ofta 15-20 år, och allt oftare går de på andra ungdomar.
- Tidigare råkade ensamma och berusade män oftare ut för det, säger Sven Granath, utredare på Brå.
Uppsalapolisen upplever att rånarna blivit mer våldsamma. Bytet kan vara pengar, en mobiltelefon - eller märkeskläder.
- En generell, tydlig förändring jag själv och andra märkt, är att våldet blir grövre vid personrånen och att man hotar offret för att de inte ska våga polisanmäla, säger Jörgen Pettersson.
- Man gör oprovocerade överfall för att kunna stjäla en Ipod.
Ett begränsat antal personer tros ligga bakom en stor mängd rån. Uppsalapolisen oroas av utvecklingen, eftersom personrånen riskerar bli en inkörsport till grova brott.
På ungdomsbrottsenheten upplevde man en råntopp i höstas. Inte bara intensiteten oroade polisen, utan man slogs av hur unga och brutala de misstänkta var.
- De satte handfängsel på pojken som rånades på sin mobil vid Musikens hus. Allt tyder på att gärningsmännen är under 15 år, säger enhetschefen Roger Käck.
Varför rånen ökade kraftigt på 90-talet och inte minskat sedan dess, vet man inte säkert. En teori bland forskare är att kriminella ungdomsgäng klev över till rån från klassiska stölder som inbrott i källarförråd och bilstölder.
Tillfällena blev fler när många små kvällsöppna kvartersbutiker öppnade. Det blev också vanligt att bära värdefulla saker på sig: först cd-free-styles, sedan mobiler och mp3-spelare. Samtidigt blev bilstölder svårare på många modeller.
- Ungdomar som ville tjäna snabba pengar fick helt enkelt lättare att göra det genom rån. Tidigare var det stölder som gällde, nu lär man varandra hur ett rån går till, säger Sven Granath på Brå.
Han är försiktig med att sätta in rånvågen i ett större sammanhang.
- Man kan spekulera i om ökande klyftor i samhället kan ha lett till minskad empati mellan grupperna vilket i sin tur drivit på brottsutvecklingen. Men jag tror att tillfällesstrukturen har större betydelse.
Sven Granath menar att de som tidigare livnärde sig på stölder inte drog sig för rån när tillfälle dök upp och exemplifierar med ökända kriminella på 80-talet, som var kapabla till rånmord för en cykel.
Tommy Andersson, docent i psykologi och ansvarig för undervisning om kriminologi och brottsförebyggande vid polisutbildningen i Umeå, kartlade rånvågen på 90-talet. Han menar att en aspekt av personrånen är att man vill kränka offret.
- Det är en vanlig tanke hos forskare, kanske framför allt vid ungdomsrån. Man vill visa makt och dominans, få respekt och visa för kompisarna att man vågar.
Men Tommy Andersson varnar för moralpanik. Skadegörelse och snatteri är de vanligaste ungdomsbrotten, medan personrånen begås av en liten grupp psykosocialt belastade ungdomar. Det finns inga belägg för galopperande ungdomsbrottslighet. Vill man ha en pryl är det mer riskfritt att ta den av en yngre kille än att stjäla i butik.
- Det kan räcka att säga "får jag titta på din mobil" och sen gå därifrån, hotet hänger i luften och båda vet vad det handlar om. Många gånger används inte våld.
Rånen finns på hela skalan, från att ta en pizza till brutala överfall.
- Jag tror att rån har blivit en del av de ungas värld. Ett rån kan pågå mitt på dagen på torget med vuxna runtomkring. Hur offren upplever det är olika beroende på situationen. För en del är det traumatiskt, medan andra rycker på axlarna och tycker att det är sådant som händer.
Så jobbar vi med nyheter