Jenny Jewert är jordbruksexpert på Världsnaturfonden WWF.
I en forskningsstudie, finansierad av LRF, ska upp till 1 500 kor hållas inomhus under sommarhalvåret och inte få beta ute. Om det och om hård kritik mot projektet berättade UNT häromdagen.
En som oroas över det här är Jenny Jewert, jordbruksexpert på Världsnaturfonden WWF.
– Vi är rädda för att den här studien ska bana väg för politiska beslut som innebär att den svenska betesrätten för mjölkkor luckras upp, säger hon.
Betesrätten är en lagparagraf som slår fast att mjölkkor har rätt att beta ute ett visst antal timmar om dagen. Men för tjurar finns inget beteskrav, och där finns det gott om djur i Sverige som inte betar ute. Enligt en studie från Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, från 2021 kommer en fjärdedel av allt svenskt nötkött i butik från djur som inte fått beta ute. Det här är fel, tycker Jenny Jewert och WWF, som gav SLU uppdraget att göra studien.
– Alla stora idisslare har ett stort behov av att beta ute. Men det handlar också om att få stora arealer artrika naturbetesmarker betade. De här djuren behövs på bete för att vi ska klara den biologiska mångfalden, säger hon.
Rapportens och WWF:s opinionsarbete fick stort publikt gensvar. Men i praktiken har inget ändrats, uppger Jenny Jewert.
– Inget talar för att siffrorna skulle vara annorlunda nu.
Förklaringen till att så många köttdjur hålls inne är att det är mer lönsamt. Det går helt enkelt snabbare att få fram ett slaktmoget djur om du har dem på stall inne och ger dem en hög andel kraftfoder. Därför måste det exempelvis genom politiskt beslutade ersättningar bli lönsamt att ha djuren ute på bete, menar Jenny Jewert.
– Även dagligvaruhandeln kan bestämma sig och ställa krav på köttet de säljer. Det skulle var en otroligt tydlig signal, säger hon.
I dag finns ett beteskrav för mjölkkor inskrivet i den svenska lagen. Så ser det inte ut i andra länder, som exempelvis Danmark.
Ett skäl att hålla tjurar inne är att de utgör en alltför stor säkerhetsrisk för både djurskötare och friluftsliv. Men det kan åtgärdas genom kastrering, som ger handjuren ett lugnare temperament. Då kallas djuren stutar. En av SLU-forskarna bakom studien från 2021, professor Lena Lidfors, planerar nu en studie där stutar och tjurar ska jämföras. Stutar håller på att bli vanligare i Sverige.
– Stutar är inte alls lika aggressiva och då ökar man möjligheten för dem att komma ut på bete. Så många nötkreatur som möjligt borde få gå ut på bete, säger Lena Lidfors.