Agnes Wold är professor i klinisk bakteriologi vid Sahlgrenska Akademien i Göteborg.
Agnes Wold, överläkare och professor i bakteriologi vid Göteborgs universitet, har förekommit flitigt som expert i medierna under pandemin. Hon har läst UNT:s artiklar om coronaforskarna och spelet bakom kulisserna kring de forskningsstudier som nu utreds av åklagare.
Trots att själva sakfrågan i det fallet som UNT nu granskat kokar ned till att det saknas tillstånd för endast fem patientprover och att ingen skadats och att resultaten inte ifrågasatts, så ser hon skäl att reagera.
– Forskning måste bedrivas på ett sätt så att allmänheten känner förtroende. De måste kunna känna sig trygga med att deras blodprover hanteras på det sätt som de har godkänt. Om man slarvar med det så finns risken att färre vill vara med i kliniska studier eller godkänna att deras blodprover sparas. Vi jobbar i en förtroendebransch, säger hon.
I patienternas medgivande nämns inte ordet forskning. Att etiska regler följs är viktigt för att patienter ska känna sig trygga med att delta i kliniska studier, säger professor Agnes Wold.
UNT har visat att professorerna och de nära kollegerna Åke Lundkvist och Björn Olsens haft dialog som forskare och redaktör inför att studien färdigställdes. Det behöver dock inte formellt sett vara jäv, menar Agnes Wold.
– Det går nog till så här ibland på små tidskrifter, säger hon.
Starkare reagerar hon mot att Mouna Esmaeilzadeh, Doktor Mouna i TV4, har kopplingar till bolaget som sålt testet i Sverige och att det inte redovisas i den vetenskapliga artikeln, trots att hon är medförfattare.
– Det är ett klart brott mot reglerna. Alla större tidskrifter har särskilda blanketter för sådant där man får fylla i om man fått arvoden från ett företag för att föreläsa, exempelvis. Det brukar vara väldigt strikt att deklarera sådant.
Vad tycker du att de inblandade borde göra nu?
– Man bör lägga till en jävsdeklaration på artikeln. Det är inte ovanligt med sådana korrigeringar i efterhand.
Mouna Esmaeilzadeh är läkare, entreprenör och känd som Doktor Mouna i TV4. I Nyhetsmorgon hyllade hon de forskare vid Uppsala universitet, under ledning av professor Åke Lundkvst, som hon samarbetat med, och berättade om hur hon med sin bror säkrat tillgång till det kinesiska testet.
UNT har också låtit Gert Helgesson, professor i medicinsk etik vid Karolinska institutet, läsa texterna. Han ingår i den särskilda etikgrupp för frågor om covidforskning som Karolinska institutet bildade i pandemins början.
Han reagerar starkt mot flera saker.
– Den välvilliga tolkningen är att man var rädda för den stora katastrofen och hade chansen att göra nytta. Andan blir då lätt att det är viktigast att det går fort, att vanliga procedurer måste stå åt sidan. Men alla regler gäller, och risken är istället att det man gör kan leda till väldigt stor skada, säger han.
– Det är farligt att få in ett tänk bland framstående forskare om att regler mest är ett krångel för oss som gör så viktiga saker.
Gert Helgesson är professor i medicinsk etik på Karolinska institutet. Att fokusera på resultatet och tänka slutet gott, allting gott är lömskt, säger han. "Vi måste alltid följa regler och rutiner, annars har vi plötsligt någon som tycker att regler är för andra."
Ofta blandas motiv om att snabbt erbjuda samhället ny kunskap med annat, som prestige att vara först, möjligheten att få del av nya friska forskningspengar, eller andra dolda drivkrafter – det är just därför strikta spelregler behövs, menar Gert Helgesson.
Dokumenten som UNT läst ser han som ett exempel på att allt inte handlar om altruism och att rädda liv. Han reagerar på den aggressiva tonen, inte minst när professor Åke Lundkvist i mejl till Björn Olsen och Erik Salaneck skriver att han "äntligen vittrar blod, mycket blod" från Folkhälsomyndighetens toppskikt.
– Den stridstonen säger oss ju att detta också handlar om att få rätt mot och sätta dit Folkhälsomyndigheten. Men en forskare som tycker att någon har fel gör normalt sett inte så här, utan gör det man tror på och hoppas att resultaten ska visa att man har rätt, säger Gert Helgesson.
Professorerna och parhästarna Björn Olsen och Åke Lundkvist är experter på virusforskning och infektioner och har byggt verksamheten runt Zoonosis center i Uppsala om djurs smittspridning till människa.
I sitt yttrande till Överprövningsnämnden för etikprövning hävdar Åke Lundkvist att studien inte handlar om forskning i regelrätt mening. Han och Björn Olsen har också försökt tona ned vikten av de anmälda studierna genom att tala om dem som småstudier eller pilotstudier, och påpekat att tillstånd senare sökts och beviljats för större, uppföljande studier.
Gert Helgesson är välbekant med argumentationen. Men den är helt felaktig.
– Det där är ett otyg. I den etikprövningslag vi haft sedan 2004 görs ingen skillnad mellan pilotstudier och större studier – är studien av det slag att etikprövning krävs så gäller det även mindre förstudier.
Precis som Agnes Wold tycker han att det är fel att Mouna Esmaeilzadehs intressen i bolaget bakom testet inte redovisades i artikeln.
– Det här uppfattar jag som rejält allvarligt. Inom forskningen ses det också som en allvarlig miss att inte redovisa sådant.