Vulvasmärta går att behandla

Med rätt hjälp kan många kvinnor med smärta i slidmynningen bli helt bra. Men det kan ta lång tid.

Christos Vasileiadis, vulvaläkare på Akademiska sjukhusets vulvamottagning. Hälften av deras patienter får diagnosen vestibulodyni, missvisande kallad vestibulit.

Christos Vasileiadis, vulvaläkare på Akademiska sjukhusets vulvamottagning. Hälften av deras patienter får diagnosen vestibulodyni, missvisande kallad vestibulit.

Foto: Tina Lövrander

Uppsala2016-11-19 05:00

När slidmynningen bränner och svider vid beröring kan det vara vestibulit – eller vestibulodyni som vulvaläkaren Christos Vasileiadis hellre säger. Det mer etablerade namnet vestibulit betyder inflammation, vilket är missvisande.

Vestibulodyni definieras som smärta i kvinnans yttre könsorgan vid samlag eller beröring, som varat i mer än sex månader. 2–5 procent av alla kvinnor mellan 20 och 30 år är drabbade.

Men alla med samlagssmärta har inte vestibulodyni. Orsakerna kan vara många, till exempel infektion, inflammation eller endometrios (när livmoderslemhinnan växer utanför livmodern). De flesta gynekologer känner till vestibulodyni och vet hur man ställer diagnos, men många fokuserar på andra tänkbara orsaker vilket gör att det ibland tar lång tid att få rätt diagnos.

– Det vore bra om alla har vestibulodyni i åtanke när de undersöker, säger Christos Vasileiadis.

Han arbetar på Akademiska sjukhusets vulvamottagning. Där jobbar de i vulvateam: gynekolog, hudläkare, sjukgymnast och barnmorska. Till dem kommer alla med misstänkt vestibulodyni i länet. Smärtan utreds efter kriterierna generell/lokal och provocerad/oprovocerad. Vestibulodyni karaktäriseras som en provocerad och lokaliserad smärta i vulvan (kvinnans yttre könsorgan). Ungefär hälften av mottagningens patienter får den diagnosen och de flesta är unga.

Både fysiska och psykiska faktorer kan ligga bakom, till exempel upprepade svampinfektioner, hormoner från preventivmedel, överanvändning av tvål, trosskydd mellan menstruationerna, inre stress, dåliga sexuella erfarenheter, våld eller en obehaglig gynundersökning.

Behandlingen består av tre delar: 1) Smärtlindring med till exempel bedövningssalva eller det antidepressiva läkemedlet saroten. 2) Rehabilitering med knip- och avslappningsövningar för att minska spänningar i bäckenbotten ingår också i behandlingen. Vid besvär med vaginism (slidkramp) kan även botoxinjektioner användas. 3) Psykosexuellt stöd med samtal, kognitiv beteendeterapi och sexologisk rådgivning. Ibland involveras partnern.

De flesta kan bli botade eller mycket bättre, men det tar olika lång tid. Ju tidigare man får hjälp, desto bättre odds.

– Det är viktigt att veta att det finns hopp med rätt och strukturerad behandling, säger Christos Vasileiadis.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om