Att skriva ut sin ålder på cv:t är ofta standard. Men vissa tycker att arbetsgivare inte borde se till ålder när de nyanställer eller värderar sin personal. I stället bör meritokrati råda – den som är bäst lämpad för ett jobb, sett till bland annat utbildning och arbetslivserfarenhet, ska få det. Men även i en meritokrati spelar åldern indirekt roll.
– Unga ofta har högre utbildning och de äldre har mer arbetslivserfarenhet. Så premierar arbetsgivare en hög och färsk utbildning är de yngre ett bra val men vill de ha gedigen arbetslivserfarenhet åker de ut med badvattnet, säger Susanne Zander, projektledare för Ungdomsstyrelsens Ung i arbetslivet.
Hon tycker att många ofta belyser ungas brister framför deras kompetenser.
– Många glömmer att dagens unga är de mest utbildade någonsin.
Susanne Zander säger också att yngre ofta har bättre datorvana och behärskar mer teknologi. Med sin höga utbildning är de också oftast bättre på språk, särskilt engelska. Medan äldre ofta har ett större och bättre kontaktnätverk. Pensionsmyndighetens senaste undersökning om arbetsgivares och fackliga representanters inställningar till äldre tolkas olika.
Vissa anser att inställningen till äldre har blivit mer positiv de senaste tio åren eftersom nästan nio av tio arbetsgivare uppger att äldre inte borde gå i pension tidigare för att lämna plats till de yngre. Vissa anser å andra sidan att inställningen till äldre blivit mer negativ, baserat på samma undersökning.
Den visar nämligen också att nästan var tredje arbetsgivare sällan eller aldrig anställer någon över 55 år och en majoritet anser att äldre både är långsammare och mindre anpassningsbara än yngre.
Niklas Josefsson, chef på Arbetsförmedlingen i Uppsala, bekräftar att ålder spelar roll på arbetsmarkanden.
– Generellt är det svårare att få jobb för ungdomar och det finns en viss åldersdiskriminering av äldre, säger han.
Men han ser också en ny trend i att många äldre fortsätter jobba efter pensionsåldern.
– Den mentala spärren att det inte går att jobba efter 65 eller 67 år håller på att luckras upp.
Niklas Josefsson säger att den gyllene åldern tycks vara medelåldern.
– När man är 30-45 år gammal är det lättast att få jobb och det är då man jobbar som mest, trots att det är åldern då många har småbarn.
2006 gav författaren Ludvig Rasmusson ut boken Åldersupproret. Han ställer sig kritisk till att arbetsmarknaden är så ålderssegregerad och säger dessutom att många äldre lämnar arbetslivet för tidigt, vilket skapar problem.
– Det finns en väldig kompetens bland äldre.
– Man besitter en klokhet, en mognad och kan se saker ur större sammanhang när man levt ett långt liv. Man har också en mer gedigen yrkeskompetens.
Ludvig Rasmusson vill slå hål på många myter om äldre, som att de skulle vara mindre kreativa och slöare.
– Vi sitter fast i gamla tankebanor. I takt med att medellivslängden höjts är en 75-åring i dag lika pigg som en 60-åring var för 30-40 år sedan, säger han.
Han tycker att en arbetsplats bör innehålla personer under 30 år, men likväl personer över 70 år.
– Sen kanske man inte kan vara rörmokare när man är 75 år. Men jag känner faktiskt en rörmokare som är över 70 år och han är jätteduktig, säger Ludvig Rasmusson.
Sammantaget drar de flesta slutsatsen att varje ålderskategori har sin fördel.
I Pensionsmyndighetens undersökning poängteras att synen på äldre arbetskraft varierar beroende på vilken bransch det rör sig om. Idealarbetsplatsen består enligt de flesta av en mix mellan åldrar, kön och etniska bakgrunder.
Den 13 februari anordnar UNT och universitetet Åsikt Uppsala. Då debatteras bland annat om vi är för åldersfixerade i Sverige och om ålder eller meriter egentligen är viktigast.