Visst räcker det med engelska?

I Sverige intalar vi oss gärna två saker när det handlar om språk. Dels tror vi att vi talar och skriver bättre engelska än vi faktiskt gör. Dels tror vi att det räcker med engelska för att klara sig i omvärlden.
Konsekvensen av den första vanföreställningen kan i värsta fall bli att undervisning och inlärning blir ofullständig när elever eller studenter som inte har engelska som modersmål ska undervisas på engelska i andra ämnen än språk och litteratur av lärare som inte heller talar engelska på den nivå som krävs. Konsekvensen av den andra vanföreställningen kan bli att svenska företag missar affärer på grund av bristande språkkunskaper.

Saken belyses i senaste numret av Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademiens tidskrift IVA-aktuellt. Tidningen har plockat fram en undersökning från 2006, Effects on the European Economy of Shortages of Foreign Language Skills in Enterprise. Där framgår med all önskvärd tydlighet att företag som satsar på att medarbetarna ska kunna kommunicera på fler språk än ett tar fler marknadsandelar och ökar sin export. Nästan tjugo procent av företagen i Sveri
ge har uppgivit att de missat affärer på grund av dåliga språkkunskaper.
Egentligen borde det väl inte krävas några utredningar eller forskningsrapporter alls för att denna enkla sanning ska beläggas. Men eftersom engelskan är det främmande språk som totalt dominerar i Sverige är det naturligtvis lätt att få intrycket att det är likadant överallt.

Rapporten åberopas också av EU-kommissionens representation i Sverige. Det ligger förstås i saken natur att just EU framhåller betydelsen av språk som spanska, franska och tyska. Men det är ju faktiskt också helt sant att dessa språk, liksom
till exempel ryska, är viktiga affärsspråk i stora delar av världen och att svenska eller nordiska företagare inte alls kan räkna med att deras motparter i Latinamerika, Medelhavsområdet eller Centraleuropa är särskilt framstående i engelska.
Representanter för det tysk-svenska näringslivet har uppvaktat utbildningsminister Jan Björklund om de bristande språkkunskaperna. Och den som biter sig fast i tron att engelska alltid är tillräckligt kan ju pröva att leta fram forskningsrapporten på nätet. Den adress man får upp med hjälp av Google är obestridligen på engelska. Men klickar man fram rapporten är den lika fullt på tyska.