UNT tittar närmare på ett dolt blomsterparadis och den lilla men populära S:t Göransparken.
Kolonin Flora-Linnea går knappt att hitta. Man får åka kors och tvärs för att ta sig förbi alla återvändsgränder och väl framme ligger trädgårdskollektivet dolt bakom träd, staket och buskar. Men innanför grindarna öppnar sig ett blomstrande palats. Den ena trädgården vackrare än den andra med tillhörande små stugor i klara färger. Här finns inga öppna ytor, varenda kvadratcentimeter är täckt av ljusröd vallmo och illrosa pioner, klängrosor och fruktträd.
− Men det är mycket jobb också, det ser inte ut så här för intet, säger Berit Mattsson och öppnar upp grinden till sin täppa.
Blomsterprakten har hållit sig länge eftersom det kommit så mycket regn. De nu blommande pionerna, irisen och de väntande dagliljorna är Berit Mattsons favoriter. På sommaren bor hon här i sin kolonistuga med veranda. Som sällskap har hon sina blomstrande vänner men också kolonigrannarna. De är några stycken som brukar ses på kvällarna, bära över sina mattallrikar till varandra och äta ihop. Koloniodlingen är öppen för besökare dagligen, på sommaren från åtta på morgonen till åtta på kvällen. En hel del av dem som tittar förbi är förstås sugna på att få en egen täppa. Men kön är lång, 90 stycken väntar just nu på att få plats i Flora-Linneas odlarförening.
− Det är många som kommer hit och tittar fast det ligger så dolt. Det tog många år innan jag upptäckte det här, trots att jag bara bor en liten bit härifrån.
Precis som i andra centrala stadsdelar finns inte så mycket parker i Fålhagen. Men bakom Tripolis ligger S:t Göransparken, en liten men både vacker och mångsidig oas. Vid entrén mot Frodegatan växer stora buskar med spirea och näva och längs grusgångarna hukar syrener. Stora röda pioner blandas med nyponrosor och här och var står vita parkbänkar. Detta är den vuxna delen av parken. På andra sidan ligger den funktionsanpassade lekplatsen, med gummiasfalt och numera rinnande vatten. Här håller Andreas Jonasén på att försöka få sin lilla dotter Elvira Lindqvist att ta på sig skorna. Lillasyster Sofia Lindqvist tittar glatt på från barnvagnen.
Den här parken är verkligen jättebra. Den känns lite som hjärtat i Fålhagen och är väldigt välskött.
− Det är så mycket mer än bara en lekpark. Vi var här mycket även innan vi fick barn. Käkade på kvällarna och solade, säger Andreas Jonasén.