När visitationszoner inrättas ska allmänheten informeras, till exempel genom skyltar och publicering i lokala medier.
Den lagändringen som görs 25 april innebär att poliser kan inrätta särskilda zoner där de får utökade möjligheter att kroppsvisitera personer. Säkerhetszoner, eller visitationszoner som de brukar kallas, får etableras när det finns risk för skjutningar i området och syftet ska vara att leta efter vapen.
Flera aktörer, bland annat Diskrimineringsombudsmannen, DO, har framhållit att etniska minoriteter kan drabbas. Resonemanget går ut på att det ofta finns problem med kriminella nätverk i utsatta områden, där en stor del av invånarna har invandrarbakgrund.
"Vi vill arbeta effektivt och har bara intresse av att visitera människor som misstänks vara inblandade i brottslighet". Det säger Tobias Ahnlund vid Uppsalapolisen.
Tobias Ahnlund är ansvarig för strategiska åtgärder mot nätverkskriminella inom lokalpolisområde Uppsala. Han sticker inte under stol med att många gängkriminella i Uppsala har utländskt påbrå. Men att polisen under visitationerna skulle inrikta sig specifikt mot människor från andra länder menar han är otänkbart.
Visitationszoner kommer att användas mycket sällan tror Tobias Ahnlund.
– Vi ska gå på dem vi misstänker står för våldet, oavsett deras härkomst. Etnisk bakgrund får aldrig vara orsak till att någon blir kroppsvisiterad i en säkerhetszon, säger Tobias Ahnlund.
Vilken skillnad gör zonerna när det gäller polisens befogenhet att visitera personer?
– För att polisen i nuläget ska ha rätt att kroppsvisitera någon måste det finnas misstankar mot individen. Inom en säkerhetszon går det att visitera en hel grupp utan motsvarande misstankar.
Visitationszoner får inrättas högst två veckor åt gången. Beslutet kan överklagas till domstol. På bilden Uppsala tingsrätt.
– Det innebär inte att vem som helst kan visiteras inom en säkerhetszon. Det måste ske en prövning innan någon väljs ut, till exempel underrättelser eller bedömningar av vilka som kan tänkas bära vapen, uppger Tobias Ahnlund som dock betonar att mycket ännu är oklart i frågan om hur urvalet ska ske.
Den danska polisen upplever att visitationszonerna framför allt är trygghetsskapande. Det skriver regeringen i lagens förarbeten.
Reglerna om visitationszoner har utformats efter en modell som Danmark införde för 20 år sedan. Där har zoner använts drygt 200 gånger sedan dess. För att undvika känslor av diskriminering är det enligt dansk polis nödvändigt att de boende i området får veta varför zonen införs och vad det innebär.
Uppsalapolisen är inne på samma linje, uppger Tobias Ahnlund.
– Vi måste vara tydliga med att berätta för varje person som kroppsvisiteras varför vi genomför insatsen, säger han.
Även barn får visiteras i en säkerhetszon. Regeringens motivering är att barn utnyttjas för vapentransporter och rekryteras för skjutningar. På bilden justitieminister Gunnar Strömmer (M).
Av lagen framgår dessutom att allmänheten ska informeras när en zon etableras. Det kan ske genom att polisen sätter upp skyltar och går ut i media.
Uppmärksamheten kring lagskärpningen har varit stor men Tobias Ahnlund spår att zonerna blir en ganska ovanlig företeelse.
– Polismyndigheten har beräknat att det kan bli ett tjugotal zoner per år i hela landet, säger han.
På frågan om vilket verktyg Tobias Ahnlund skulle vilja se för att komma åt gängbrottsligheten lyfter han fram mindre strikta regler för övervakning med drönare. Det skulle enligt honom sannolikt ge betydligt större effekt än visitationszonerna.
Tobias Ahnlund tror inte att visitationszonerna kommer att betyda särskilt mycket för brottsbekämpningen. Mindre strikta regler för övervakning med drönare skulle enligt honom ge betydligt större effekt.
Manne Gerell, docent i kriminologi vid Malmö universitet, tror inte att det blir någon dramatisk ökning av kroppsvisitationer i och med zonerna.
– Orsaken är att polisen redan nu gör många visitationer, säger han.
Manne Gerell hänvisar till en studie han gjort av hur en grupp inom Malmöpolisen jobbade mot kriminella. Det visade sig att kroppsvisiteringar var mycket vanligt förekommande.
Kriminologen Manne Gerell anser att
polisen redan idag utför så många kroppsvisiteringar att de nya reglerna inte lär göra så stor skillnad.
– Gruppen, som bestod av mellan sju och tjugo poliser, gjorde 1 523 personkontroller under en period av sju månader, berättar han.
Vilken effekt tror du att zonerna får när det gäller att stoppa skjutningar?
– Utifrån forskningen är det svårt att dra några slutsatser.