I dagarna släpptes en Novus-undersökning, framtagen av Utbildningsradion (UR), som visar att fyra av fem svenskar inte vet antalet erkända nationella minoriteter i landet. Dessutom framgår det att 95 procent inte heller vet vilka minoritetsspråken är.Siffrorna oroar Lisa Ångman som chef på Regionbibliotek Uppsala.
– Jag tycker det är överraskande illa, men det säger väl också någonting om hur viktig synlighet och status är, säger hon.
Även Rita Paqvalén, verksamhetsledare för den finländska och statligt finansierade organisationen Kultur för alla, beklagar siffrorna och misstänker att det kan se likadant ut i Finland. Hon lägger vikt vid kulturens roll i att sprida kunskap och medvetenhet.
– Filmer som exempelvis Sameblod är hemskt viktiga för att synliggöra de historiska realiteterna kring detta. Det är viktigt att majoritetsbefolkningen blir uppmärksam på vilka saker de tar för givet, som andra språkgrupper utesluts ifrån, säger hon.
På torsdagen pågick en heldagsutbildning om nationella minoriteter i ett konferensrum på Clarion Hotell Gillet i centrala Uppsala. Rita Paqvalén, som gästade från Finland, var en av de medverkande. I hennes framförande berördes ämnen som mångfald, flerspråkighet och tillgänglighet.
– Vi tittar på utmaningarna kring språkliga minoriteter. Hur ska man arbeta strategiskt för att främja flerspråklighet och vad är bibliotekens ansvar, samt hur man kan synligöra det i sin vardag, säger Rita Paqvalén.
Regionbibliotek Uppsala arrangerade utbildningen och Lisa Ångman ser den som ett viktigt första steg.
– Den här dagen är ett sätt att försöka aktualisera frågan om hur de nationella minoriteterna och språken kan bli mer synliga på biblioteken, säger hon.
Bakgrunden är bland annat en färsk rapport vid namn Biblioteken och de nationella minoritetsspråken. Den är en del av Kungliga bibliotekets förarbete till den nationella biblioteksstrategin som släpps nästa år – ett flerårigt uppdrag för att finna en strategi för hur Sveriges biblioteksväsende ska samverka och arbeta. Alla kommuner har inte alltid tydliga mottagare för litteratur och aktiviteter på olika språk. Där strävar biblioteken efter att "synliggöra oavsett efterfrågan".
– Man kan ordna en programverksamhet på ett samiskt tema utan att det hålls på det språket – och i stället riktas mot allmänheten, säger Lisa Ångman och fortsätter:
– Folk kan ha bilden av bibliotek som en plats där man enbart lånar och lämnar tillbaka böcker, men vi har ett betydligt större uppdrag än så. Att verka för ett öppet och demokratiskt samhälle, säger hon.