Vill att hemlig grupp granskas för Palmemordet

Låg medlemmar i en hemlig svensk motståndsrörelse bakom mordet på Olof Palme? Uppsalahistorikern Mats Deland är en av dem som väckt frågan

Uppsalaforskaren Mats Deland.

Uppsalaforskaren Mats Deland.

Foto: Nina Leijonhufvud, Scanpix

Uppsala2013-01-30 14:01

Han vill se en oberoende granskning av den så kallade Stay Behind-rörelsens verksamhet i Sverige.
– Som forskare kan vi inte bedriva något polisiärt arbete och vi kan bara spekulera i om det fanns en koppling till Palmemordet. Men vi vet att kompetensen fanns där, liksom den ideologiska drivkraften hos de här grupperna både i Sverige och i utlandet.

Mats Deland, docent i historia vid Uppsala universitet, deltog tidigare i ett forskningsprogram om Sveriges förhållande till Nazi-Tyskland och Förintelsen initierat av Vetenskapsrådet . Men de senaste dagarna har hans namn nämnts flitigt i medierna i anslutning till artiklar om betydligt mer aktuellt stoff: Hemliga Nato-styrda militära nätverk i Sverige och mordet på statsminister Olof Palme. Orsaken är ett inlägg på DN Debatt i söndags av Inga-Britt Ahlenius, som satt med i kommissionen som granskade mordutredningen.
– Ahlenius refererar till en tidigare ouppmärksammad artikel som jag skrev med en schweizisk kollega 2010 om Stay Behind-rörelsen i Sverige. Jag välkomnar verkligen hennes krav på en ordentlig utredning av hur den här verksamheten fungerade, det har gjorts i andra länder men inte i Sverige, säger Mats Deland.

Avslöjandena om ett hemligt, militärt underrättelsenätverk i Sverige som samarbetade med västmakterna efter andra världskriget har gjorts i flera etapper. Stay Behind var egentligen en term som bara de invigda i gruppen använde, efter förlagorna med liknande grupper på kontinenten. Till de invigdas hårda kärna i Sverige hörde försvars- och samhällstoppar och den högsta statsledningen. Statsminister Tage Erlander grep av allt att döma initiativet under 1940-talets slut, när konturerna av det kalla krigets gränsdragningar tog allt tydligare form.
– Syftet var att evakuera nyckelpersoner i händelse av ett sovjetiskt maktövertagande, utföra sabotage och fungera som en förbindelselänk till de allierade. Men i de här konspiratoriska miljöerna gick med tiden mycket på tok och nätverket smälte alltmer ihop med högerextrema kretsar.

Det är långtifrån första gången som teorier om en politiskt motiverad militär eller polisiär inblandning i Palmemordet förs fram. Men det handlar om just det – indicier – som också avfärdats av både utredare och experter. Det kanske starkaste motargumentet mot det nu aktuella resonemanget är att Olof Palme själv, som statsminister, var med och ledde Stay Behind i Sverige under 1980-talet. Vilket ansvar har man då som forskare att koppla ihop den här typen av uppgifter med varandra?
– Jag ägnar mig inte åt frågan om hur mordet gick till. Men det vi kan göra är att visa på mönster och teckna en bild av en grupp som vi vet var farlig och föra in en europisk diskussion på svensk botten. Stay Behind-grupper har anklagats för att ligga bakom attentat i bland annat Belgien och Tyskland och var kapabel till den här typen av dåd, säger Mats Deland.

Det som nu behövs, menar han, är en uppgörelse med svensk efterkrigshistoria även på detta område och mer kunskap om de dunkla miljöer som Stay Behind-rörelsen verkade i. Men inte form av en politiskt tillsatt kommission utan i akademisk regi.
– Det förutsätter en utlysning av forskningspengar på samma sätt som till studien om Sverige och nazismen. Jag utgår från att det blir av och det skulle kunna bli aktuellt redan nu till våren.

Bakgrund

28 februari 1986: Kl. 23.21 skjuts statsminister Olof Palme ihjäl på Sveavägen. Den största svenska brottsutredningen i historien börjar.

Mars 1986: Polisutredningen med spaningsledare Hans Holmér riktar ögonen mot den kurdiska separatistorganisationen PKK. Motivet skulle ha varit att hämnas bland annat domar mot aktivister i Sverige och beslutet att stämpla gruppen som terrororganisation.

Maj 1986: De första förhören med Christer Pettersson äger rum. Lisbet Palme säger sig vara övertygad om att Pettersson är mördaren efter en videokonfrontation i december 1988, varpå han grips och häktas.

1 juni 1988: Expressen avslöjar att bokförläggaren Ebbe Carlsson fått uppdraget att utreda PKK-spåret. En politisk skandal är ett faktum och den leder så småningom till både minister- och chefavhopp

27 Juli 1989: Christer Pettersson döms till livstids fängelse för mordet av en oenig tingsrätt, men frias bara några månader senare av hovrätten som anser att bevisningen är för svag.

Januari 1994: Victor Gunnarsson, som i ett tidigt spaningsuppslag pekats ut som den så kallade 33-åringen, hittas mördad i North Carolina i USA.

28 Maj 1998: Högsta domstolen avslår en resningsansökan i målet mot Christer Pettersson efter nya vittnesuppgifter mot honom.

1999: Granskningskommissionen riktar kritik mot att det så kallade polis- och militärspåret inte utretts tillräckligt.

2010: Riksdagen beslutar om att avskaffa preskriptionstiden för mycket allvarliga brott, vilket innebär att Palmemordet inte preskriberas som planerat 2011.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!