Han vill se en oberoende granskning av den så kallade Stay Behind-rörelsens verksamhet i Sverige.
– Som forskare kan vi inte bedriva något polisiärt arbete och vi kan bara spekulera i om det fanns en koppling till Palmemordet. Men vi vet att kompetensen fanns där, liksom den ideologiska drivkraften hos de här grupperna både i Sverige och i utlandet.
Mats Deland, docent i historia vid Uppsala universitet, deltog tidigare i ett forskningsprogram om Sveriges förhållande till Nazi-Tyskland och Förintelsen initierat av Vetenskapsrådet . Men de senaste dagarna har hans namn nämnts flitigt i medierna i anslutning till artiklar om betydligt mer aktuellt stoff: Hemliga Nato-styrda militära nätverk i Sverige och mordet på statsminister Olof Palme. Orsaken är ett inlägg på DN Debatt i söndags av Inga-Britt Ahlenius, som satt med i kommissionen som granskade mordutredningen.
– Ahlenius refererar till en tidigare ouppmärksammad artikel som jag skrev med en schweizisk kollega 2010 om Stay Behind-rörelsen i Sverige. Jag välkomnar verkligen hennes krav på en ordentlig utredning av hur den här verksamheten fungerade, det har gjorts i andra länder men inte i Sverige, säger Mats Deland.
Avslöjandena om ett hemligt, militärt underrättelsenätverk i Sverige som samarbetade med västmakterna efter andra världskriget har gjorts i flera etapper. Stay Behind var egentligen en term som bara de invigda i gruppen använde, efter förlagorna med liknande grupper på kontinenten. Till de invigdas hårda kärna i Sverige hörde försvars- och samhällstoppar och den högsta statsledningen. Statsminister Tage Erlander grep av allt att döma initiativet under 1940-talets slut, när konturerna av det kalla krigets gränsdragningar tog allt tydligare form.
– Syftet var att evakuera nyckelpersoner i händelse av ett sovjetiskt maktövertagande, utföra sabotage och fungera som en förbindelselänk till de allierade. Men i de här konspiratoriska miljöerna gick med tiden mycket på tok och nätverket smälte alltmer ihop med högerextrema kretsar.
Det är långtifrån första gången som teorier om en politiskt motiverad militär eller polisiär inblandning i Palmemordet förs fram. Men det handlar om just det – indicier – som också avfärdats av både utredare och experter. Det kanske starkaste motargumentet mot det nu aktuella resonemanget är att Olof Palme själv, som statsminister, var med och ledde Stay Behind i Sverige under 1980-talet. Vilket ansvar har man då som forskare att koppla ihop den här typen av uppgifter med varandra?
– Jag ägnar mig inte åt frågan om hur mordet gick till. Men det vi kan göra är att visa på mönster och teckna en bild av en grupp som vi vet var farlig och föra in en europisk diskussion på svensk botten. Stay Behind-grupper har anklagats för att ligga bakom attentat i bland annat Belgien och Tyskland och var kapabel till den här typen av dåd, säger Mats Deland.
Det som nu behövs, menar han, är en uppgörelse med svensk efterkrigshistoria även på detta område och mer kunskap om de dunkla miljöer som Stay Behind-rörelsen verkade i. Men inte form av en politiskt tillsatt kommission utan i akademisk regi.
– Det förutsätter en utlysning av forskningspengar på samma sätt som till studien om Sverige och nazismen. Jag utgår från att det blir av och det skulle kunna bli aktuellt redan nu till våren.