Vilket alternativ ger oppositionen
Retoriken är den under varje mandatperiod gängse för varje opposition, oavsett partifärg. Regeringen är oduglig, om inte ondsint. Politiken går i fel riktning, ökar orättvisor och obalanser, river ner det som tidigare byggts upp. Inkompetensen och ignoransen är total. Det enda regeringen behärskar till fulländning är att alltid ha fel. Ibland känns detta både entonigt, enformigt och rent av enfaldigt.
En sak borde i varje fall vara fullständigt klar - om nu oppositionen verkligen fullt ut tror på sin retorik - nämligen att nästa val redan är avgjort. Något så allsidigt uselt som den nuvarande regeringen kan ju omöjligen bli återvalt, oavsett vad oppositionen väljer att göra.
Nu är verkligheten förstås mer komplicerad än så. När valet närmar sig förskjuts perspektiven ofrånkomligen. Visst kommer regeringen att hårdgranskas även då - men också oppositionen blir intressant att granska. Vad erbjuder den för alternativ?
Förmår oppositionen inte att på ett trovärdigt sätt samla sig kring ett gemensamt svar på den frågan kan dess nuvarande opinionsstöd snabbt urholkas.
Ännu återstår lite drygt två år till nästa val, så visst finns det tid. Men som en jämförelse kan det ändå förtjäna att nämnas att Allians för Sverige bildades hemma hos centerledaren Maud Olofsson i Högfors vid exakt den här tidpunkten under den förra mandatperioden, i augusti 2004.
Och nog kan man mellan raderna i den intervju i Svenska Dagbladet där ledaren för vänsterpartiet Lars Ohly föreslår att de tre oppositionspartierna ska bilda gemensamma arbetsgrupper inför valet 2010 ändå ana en viss, motvillig, respekt för den samarbetsstrategi som allianspartierna valde inför förra valet.
Under de närmaste dagarna ska såväl miljöpartiets bägge språkrör som Mona Sahlin delta i vänsterpartiets partistyrelsemöte, men separat. Det finns åtskilligt att diskutera. Miljöpartiet vill ha en gemensam valplattform - bland annat för att pressa vänsterpartiet, som är absolut emot. Socialdemokraterna passar tills vidare.
Nog ser det ut som om "oppositionens splittring" som så ofta i det förflutna kan bli ett av regeringens trumfkort i valrörelsen.
Så jobbar vi med nyheter