– Livsmiljöer för olika organismer förändras med den globala uppvärmningen, och det går snabbast i kalla nordliga miljöer, säger Tomas Thierfelder, docent i miljö- och geoinformatik vid SLU.
Det inkluderar även mikrorganismer som bär på smittoämnen. För människor i norr innebär det en ökad exponering för sjukdomar som tidigare bara trivts på varmare, sydligare platser.
Från början kommer de flesta infektioner som drabbar människan kommer från djurriket, men nya smittor sprids också mellan djurarter.
– Exempelvis har många samer renar som viktig näring, där förändrade vinterbetesförhållanden gör att de även måste utfodras i hägn. Där kan de lättare sprida nya smittor till varandra och till människor. Eftersom det är dyrbart och besvärligt att samla renarna så påverkas rennäringens lönsamhet, och därmed dess attraktionskraft på unga samiska entreprenörer. Klimatförändringarna påverkar därför hela den samhälleliga balansen, säger Tomas Thierfelder.
De kommande åren ska Tomas Thierfelder och andra forskare från Skandinavien, England, Ryssland och USA undersöka hur klimatförändringar påverkar infektionssjukdomar och samhällen i norr. Man ska kartlägga smittämnenas utbredning och färdvägar. Detta för att kunna identifiera vilka samhällen, kulturer och ekonomier som kommer i kläm och eventuellt kan komma att drabbas hårdare i framtiden.
– Målet är att bygga upp beredskap och rutiner för hur scenarier ska kunna hanteras. Det här är ett nytt, mycket tvärvetenskapligt forskningsområde som vi har kämpat länge för att öppna upp, säger Tomas Thierfelder.
Projektet har just fått 28 miljoner norska kronor i stöd av organisationen Nordforsk, och ska pågå i fem år.