Upplands botaniska förening och Uppsala kyrkogårdar arrangerade vandringen med Sebastian Sundberg som guide bland små och stora kärlväxter, gräs och starrar. Han arbetar till vardags på Artdatabanken, SLU, och ideellt som Floraväktare.
Berthåga kyrkogård blev i samband med att kyrkogården utvidgades åren 1995-2001 också ett av Sveriges största moderna ängsanläggningsprojekt. Stora delar av området har tidigare varit åkermark, men hävdas nu som äng med slåtter en gång om året, efter blomningen.
– Målet var att efterlikna Upplands historiska ängslandskap, och sådd- och planteringslistorna med 180 kärlväxter finns kvar så vi kan se hur det har gått med dem, berättade Sebastian Sundberg.
De 20 hektar stora ängsmarkerna innehåller dock betydligt flera växter. Vid en inventering hittades drygt 440 olika arter och av dem vet man att åtminstone 40 hör till dem som fördes in då området anlades.
Så många hann söndagens vandrare inte med att se, men efter två och en halv timmes vandring mestadels i sol var de flesta ändå nöjda med att ha fått se allt möjligt från tjärblomster och backsmörblomma till en orkidé så ny att den inte hunnit artbestämmas:
– Den är troligen en hybrid av ängsnycklar, sade Sebastian Sundberg och visade på den flera decimeter höga orkidén i slänten vid bäckravinen från Fågeldammen genom ängsområdet.
Mellan stenarna i den anlagda stigen i ravinens botten stod flera och betydligt mindre exemplar av orkidén, och gruppchefen vid Berthåga kyrkogård, Lisa Gustavsson-Flygt som deltog i vandringen bestämde raskt att underhåll på det stigavsnittet ska ta extra hänsyn till de rara blommorna.
Av de gullvivor som tidigare på året gör ängarna till böljande gula fält finns nu bara torra fröställningar kvar, men Sebastian Sundberg visste berätta att det i slutet av juli i stället kommer att lysa rött över ängarna då rödklint och åkervädd dominerar stora delar av dem.
I slutet av juli eller i augusti är det också dags för slåtter. För att främja ängsfloran och inte ge näring åt marken tas höet bort. Men för att bevara ängslandskapet behövs också andra åtgärder:
– Ryssgubbar, tistlar och skräppor tar vi bort, sade Lisa Gustavsson-Flygt.
Karaktärsväxten för Berthåga kyrkogårds ängar tycker Sebastian Sundberg att den gulblommande höskallran är:
– Höskallran användes förr som signalart. När fröställningarna i blomman skallrar, då är det dags för slåttern, sade Sebastian Sundberg.