Depressioner, självskadebeteende, missbruk, sömnsvårigheter och aggressioner.
Listan kan göras lång på konsekvenser och symptom som kan uppstå senare i livet efter att ha blivit utsatt för någon form av våld i unga år.
Rapporten som släpptes i går, där Nationellt centrum för kvinnofrid (NKC) beskriver hur hälsan senare i livet blir sämre för tidigare våldsutsatta, är inget som förvånar Monica Hartzell, psykoterapeut på Dialogisk praxis i Uppsala.
– Som jag ser det med min erfarenhet från praktiken och tidigare forskning tycker jag att det bekräftar det jag redan visste.
Hon jobbar med traumatiserade barn och ungdomar mellan 3 och 18 år och möter många som har varit med om våld och sexuella övergrepp.
– Vuxna måste skapa en kontakt med barnen genom hela dagis- och skoltiden. Att just visa att man är beredd att lyssna kan vara avgörande för om barnet väljer att berätta eller inte. De har också ett val.
Inte sällan har dessa barn utvecklat symptom som stämmer väl överens med den bild rapporten ger.
Och det är ofta symptomen som är den ursprungliga orsaken till kontakten med Monica Hartzell.
– Det kanske uppdagas så småningom efter en lång kontakt, att det har hänt saker tidigare i livet som en tonåring exempelvis aldrig velat prata om. Det är viktigt i min position att försöka visa att jag inte är rädd för att lyssna. Jag har hört hemska saker och berättelser och är beredd, säger Monica Hartzell.
Men att koppla psykosomatiska problem, depressioner eller självskadeproblem till något bakomliggande trauma kan vara svårt. Och Monica Hartzell tror att det förekommer att man behandlar symptomen i stället för att se till orsaken, just för att det är lättare.
– Man kan ha adekvata orsaker att ha anledning att skada sig själv, smärtan är så stor inombords och den smärtan har en källa på något sätt. Man ska inte stirra sig blind på symptomet. Problemet är att man inte lyssnar på livsberättelsen.
Att vara öppen och berätta vad man har varit med om kan dock vara både svårt och ibland leda till mer problem.
Monica Hartzell har träffat flickor som har utsatts för sexuella övergrepp som endera inte vågar berätta för någon med rädslan för att bli sedd på ett annorlunda sätt, eller som har svårt att hålla tyst och berättar för kompisar som i sig inte kan hantera informationen och tar avstånd eller retas.
– Tjejer som blivit våldtagna kan lika gärna bli utsatta och kallade hora som att få ett schyst stöd från jämnåriga. De som kan hålla tyst har förhållandevis ofta ett bättre läge.