– Jag har provat skalbaggslarver, både friterade och stekta. I Kambodja åt jag både syrsor och gräshoppor. Det smakar lite som välstekt äggvita. Det finns en smak, men den är inte så stark.
Så säger Åsa Berggren, som tillsammans med Anna Jansson vill starta ett centrum för insektsätande, eller entomofagi som det heter, vid SLU. De båda professorerna reste till Kambodja tidigare i år för att besöka en syrsfarm som drivs av en doktorand i samarbete med SLU där.
– Jag åt en fet vattenskalbagge i Kambodja, men skalade av skelettet för att undvika förstoppning. Smaken hänger mycket på kryddningen, berättar Anna Jansson.
Att det går att äta insekter är ingen nyhet. Entomofagi förekommer i alla kontinenter förutom Europa. I ungefär 80% av världens länder är det inget ovanligt om insekter är en del av kosten. Men det har oftast rört sig om infångade, vilda insekter och inte den uppfödningsproduktion av ätbara insekter som Anna Jansson och Åsa Berggren vill studera vid SLU. Att det blev just de två var något av en slump.
– När vi har pratat runt fikabordet har det alltid skämtsamt kommit fram att vi i framtiden måste vänja oss vid att äta maskburgare. För ett år sen kom det en doktorand från Kambodja som ville utveckla syrsuppfödning och det fanns ingen annan som var insatt i ämnet i Sverige, förutom jag, som mest pratat om det i fikarummet. Jag tog hjälp av Åsa som kan syrsor och gräshoppor, berättar Anna Jansson.
LÄS MER: Forskare vill se forskningscentrum om insekter som livsmedel på SLU
Att vi inte börjat äta insekter här i västvärlden tidigare har flera naturliga förklaringar. Det är vanligare i tropiska platser och ovanligare när temperaturen kryper neråt. I nordliga länder, som Ryssland eller Sverige behöver vi djur som är jämnvarma med människor, så att vi kan klara oss bättre under vintern.
Men den största anledningen till att entomofagi än så länge bara finns på trendiga och exklusiva restauranger är äckelfaktorn. Vi är helt enkelt fortfarande för ovana vid synen av gräshoppor och honungsbin på tallriken. Något Åsa Berggren och Anna Jansson tycker att vi måste vänja oss vid så snart som möjligt.
– Erfarenheten visar att den matkultur som vi har här i väst tenderar att sprida sig till andra delar. Tycker vi att något är äckligt och tydligt avvisar det så finns det en risk att det sprider sig. Vi har ett moraliskt ansvar att visa att entomofagi är ett bra alternativ, menar Anna Jansson.
En vanlig uppfattning är att insektsätande är dikterat efter ekonomiska förhållanden och att det är fattigdom som tvingar en till att äta skalbaggar. Tvärtom så betraktas faktiskt vissa insekter som delikatesser och är dyrare än köttsorter såsom kyckling. Dessutom är infångandet av dessa exklusiva insekter en extra inkomstkälla för vissa familjer.
Men att sälja in insekter som ett alternativ till fredagstacos är något som de båda forskarna tror kommer ta tid. Detta eftersom det alltid finns en mindre grupp som är öppna för att testa nya saker och där är insektsätning inget problem, men Åsa Berggren tror att en stor andel i alla fall behöver 5-10 år för att vänja sig vid tanken. För att göra övergångsperioden lättare är det bra om det nya åtminstone ser bekant ut.
– Syrspinnar istället för fiskpinnar. Så länge som man slipper se att det är insekter. Lite som vegetariska alternativ som ser ut som kötträtter, som quornbiffar eller soyakorv, säger hon och tillägger.
– Förberedandet och kryddningen bestämmer mycket, vilket är bra eftersom det öppnar upp för en stor tillagningsfrihet.