Viktigt att skydda Mälarens vatten
Mälaren är vattentäkt för mer än två miljoner människor. Uthålliga alternativa vattentäkter i regionen saknas helt. Fyra länsstyrelser med strandtomt till Mälaren arbetar nu med att ta fram nya miljömål och åtgärdsförslag för Mälarens vatten.
I och med att det saknas alternativ till Mälaren som vattentäkt anses det oerhört viktigt att förbättra och skydda Mälarens vatten. Tillförsel av partikulärt material, grumlighet och närsalter, algproduktion, är de enskilt största faktorerna som´direkt eller indirekt försvårar produktion av dricksvatten. Sedan mitten av 60-talet har grumligheten och brunheten i Mälarens vatten dessutom ökat.
Låga halter av metaller
En undersökning av fisk som genomfördes i fjol visar dock på låga eller mycket låga halter av metaller och organiska ämnen som DDT och PCB.
Främmande arter av växter och djur anses ofta orsaka svåröverskådliga skador. Exempel på sådana arter är sjögull, vandrarmussla och signalkräfta.
Arbetsgruppen inom vattenvårdsförbundet pekar också på att värdet av natur- och kulturupplevelser samt bad- och friluftsliv hotas av algblomning och igenväxande stränder.
Sedan 1965 har tillståndet i Mälaren undersökts varje år. De största kemiska och biologiska förändringarna ägde rum på 70-talet i och med ombyggnader av samtliga större reningsverk. Det resulterade i kraftigt minskade utsläpp av fosfor i Mälaren.
Men därefter har det gått trögt med att åstadkomma ytterligare förbättringar av vattenkvaliteten, konstaterar länsstyrelsen i Uppsala i sitt remissvar till vattenvårdsförbundet.
Växtnäring och lera
Länsstyrelsen anser att vattenkvaliteten skulle öka markant om jordbruken kunde hitta driftsformer för att minska förlusterna av växtnäringsämnen och lerpartiklar till vattendragen.
Länsstyrelsen i Uppsala anser vidare att ett utökat strandbete skulle stärka naturvärdena kring Mälaren.
Anspråken på Mälaren är många och i vissa fall motstridiga. I sitt remissvar ställer länsstyrelsen frågan om det finns en tillräckligt god förståelse för Mälaren som täkt för framställning av dricksvatten. Kan kravet på ett gott råvatten vara överordnat andra mål?
Länsstyrelsen betonar att yrkesfisket är en viktigt kulturinslag på och kring Mälaren, men även det båtburna friluftslivet och sportfisket har sin givna plats i en aktiv och levande Mälarkultur.
Men även här infinner sig frågan: Vilka krav kan anses rimliga att ställa på sjöfarten och fritidsbåtarna när det gäller att minska olycksriskerna och i övrigt minimera all negativ påverkan på vattnet?
Mängden fritidsbåtar utgör ett hot mot Mälarens vattenkvalitet, främst när det gäller utsläpp av bränsle och avgaser i vattnet. Värst är utsläppen från tvåtaktsmotorer där 30 procent av bränslet passerar motorn utan fullständig förbränning.
Zon på 300 meter
I ett nationellt perspektiv ligger Mälaren i en tätbefolkad och expansiv del av landet där strandskyddet fyller en given funktion. Ändå anser länsstyrelsen att det kan finnas anledning för kommunerna att samordna planeringen för Mälarstranden i de mest expansiva delarna. Syftet kan vara att hitta möjliga platser för bostäder nära stranden, exempelvis innanför en zon på 300 meter från stranden utan att för den skull misshushålla med gemensamma resurser.
En för Mälaren gemensam planering av kustzoner skulle enligt länsstyrelsen vara ett sätt att hantera de växande och i vissa fall motstridiga intressen som rör Mälaren.
Så jobbar vi med nyheter