Vivallaskolan i Örebro, Rosengårdsskolan i Malmö, Arabyskolan i Växjö. Många är högstadieskolorna i särskilt utsatta områden som har lagts ner på grund av dåliga skolresultat och social otrygghet. I ett försök att minska segregationen har eleverna omplacerats till andra skolor. Men i Gottsunda finns högstadiet kvar.
– Jag tror att det är jätteviktigt för Gottsunda att det finns en skola här. Det finns mycket forskning som visar att nyckeln till att bryta sig ur utanförskap är att klara skolan. Det är en stark symbol som ger hopp och framtidstro, säger Elisabeth Viksten Eriksson, rektor på Gottsundaskolan.
När Skolinspektionen år 2014 släppte en rapport om hur kommuner fördelar sina resurser och arbetar mot segregationens negativa effekter i skolväsendet framhölls Gottsundaskolan som ett gott exempel. Detta till skillnad från många andra kommuner. Majoriteten fick kritik för hur de fördelade sina resurser. När granskningen gjordes fick Gottsundaskolan ett extra bidrag på upp till 30 000 kronor per elev, vilket gjorde att skolan kunde hålla hög lärartäthet. Samtidigt slog Skolinspektionen fast att Gottsundaskolans förbättrade resultat inte direkt gick att koppla till resurstillskottet.
År 2018 var det mer än en femtedel av eleverna som gick ut Gottsundaskolan utan behörighet till ett yrkesprogram på gymnasiet. Men tittar man på skolor i liknande områden kan man hitta betydligt sämre siffror. På Bergsjöskolan i Göteborg gick nästan 70 procent av eleverna ut grundskolan utan behörighet. På Skäggetorpsskolan i Linköping är andelen närmare 60 procent. Så vad är det som gör att Gottsundaskolan lyckas bättre än många andra skolor i utsatta områden?
– En anledning är att vi jobbar med långsiktiga projekt som sträcker sig flera år framåt. Men jag tror också att Gottsunda överlag har bra förutsättningar. Läget är fint med närheten till naturen och det finns ett rikt kulturliv. Det finns mycket kraft som kommer inifrån området, säger Elisabeth Viksten Eriksson.
En annan framgångsfaktor är engagerade lärare.
– Skolorna i utsatta områden tampas ofta med hög läraromsättning. Jag har inga siffror, men jag tror att vi har mindre omsättning än många andra liknande skolor. Det är viktigt för mig när jag rekryterar att jag hittar människor som är positiva, har mycket energi och som känner att det är häftigt att få vara just på Gottsundaskolan.
Hon betonar även skolans lösningsfokus. Något som visade sig efter den anlagda brand som totalförstörde två av skolans tre delar i oktober förra året.
– Efter branden frågade många om den stärkte sammanhållningen. Det kanske den gjorde. Men det som verkligen hjälpte var att vi hade en stark sammanhållning redan innan.
Elisabeth Viksten Eriksson medger att det finns utmaningar på skolan. Till exempel kan det vara svårt för lärare när många elever inte har svenska som modersmål, eller inte har någon skolbakgrund överhuvudtaget. Samtidigt tror hon att det är viktigt att skolan finns kvar i området.
– Jag tycker att det är tragiskt att flera skolor i utsatta områden stängt ner. Häromdagen satt jag på bussen och råkade överhöra ett samtal. Det var en man som sa att det finns en del problem i Gottsunda, men det som verkligen är bra – det är skolan.