"Viktigt att inte oroa i onödan"

Att prata med barn om katastrofer och vansinnesdåd kräver riktlinjer. För fritidspersonal i Uppsala innebär det att inte berätta mer än nödvändigt för eleverna.

Barnens lek fortsätter , även om de inser allvaret i det som hänt.

Barnens lek fortsätter , även om de inser allvaret i det som hänt.

Foto: Charlotte Winberg

Uppsala2017-04-15 09:00

I och med det pågående påsklovet är den vanliga skolverksamheten begränsad och många barn i Uppsala vistas i stället på fritids. Det var också här en del elever befann sig förra fredagseftermiddagen, när attentat ägde rum i Stockholm. Ett vansinnesdåd som krävde fyra dödsoffer, bland dem en elvaårig flicka.

Nathalie Camilton är ansvarig för fritidsverksamheten på Bergaskolan och jobbade under fredagseftermiddagen tillsammans med sju andra anställda. Inget av barnen visste om dådet under tiden det skedde eftersom personalen inte pratade öppet om det samt att mobilförbud råder. Eleverna kunde då inte ta del av bilder och information som spreds via traditionella eller sociala medier.

– Stämningen under fredagen var som vanligt, och har fortsatt så under veckan, säger hon.

Bergaskolans fritids har särskilda riktlinjer framtagna av rektor Per Asplund som de använder sig av i krissituationer. Huvudfokus ligger vid att vara barnens trygga punkt och att lyckas hålla vardagen så normal som möjligt. Nathalie Camilton berättar att personalen utgår från principen att bemöta och inte upplysa – alltså inte självmant berätta om attacken utan i stället besvara funderingar om de uppstår.

Liknande principer efterlevs av personalen på Uppsala Enskilda Skola, som också har särskilda åtgärder framtagna av skolledningen. Lucio Firpo, operativt ansvarig för skolan, säger att fritidspedagogerna inte berättar mer för barnen än vad de själva efterfrågar.

– Vi ser till att inte skapa oro i onödan, säger han.

Många av barnen hade under helgen pratat om dådet hemma och på måndagen hölls en tyst minut på både Bergaskolans och Uppsala Enskilda skolas fritids. Efteråt fanns det tid för eleverna att prata av sig om de ville. Nathalie Camilton berättar att det hos dem hittills inte funnits något sådant behov hos barnen.

Men om ett barn inte självmant berättar om sina känslor – hur gör ni då för att läsa av dem?

– Det kan vara svårt beroende på ålder och mognad. Svårigheten i att kunna sätta ord på sina känslor och tankar kan också vara hinder för ett barn, men vi är uppmärksamma och försöker skapa lösningar. Ett exempel är den stund vi avsatte efter den tysta minuten då eleverna kunde ställa frågor, säger hon.

Vissa av Uppsala Enskilda skolas elever har kommit med funderingar och reflektioner som personalen bemött. Men Lucio Firpo beskriver de senaste dagarnas stämning som fridfull.

­­– Barnen förstår vad som har hänt. Det har funnits ett allvarligt lugn över dem efter helgen, säger han.

Riktlinjer

Att tänka på när du pratar med barn om fredagens terrordåd

• Ta hänsyn till barnets ålder och mognad. Anpassa informationen och språket därefter.

• Försök att läsa av eventuella känslor inför dådet. Det är viktigt att vara uppmärksam på om ett barn visar oro eller är ledset. Bemöt genom att ställa konkreta frågor.

• Exponera inte barn för obehagliga detaljer eller information som kan skada. Försök dock att vara så ärlig som det går om vad som skett.

• Överför inte din egen oro eller rädsla. Fokusera på att vara barnets trygga punkt. Fortsätt med vardagliga rutiner och bestyr. Gör ditt bästa för att skapa lugn.

Källa: Bris och Röda korset.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!