– När industrin inte klarar av att utveckla nya effektiva antibiotika för att möta hotet från multiresistenta bakterier borde den åtminstone kunna tillhandahålla befintliga antibiotika som fortfarande kan ha effekt, säger professor Otto Cars, ordförande för den internationella nätverksorganisationen React mot antibiotikaresistens, med säte vid Uppsala universitet.
Han hänvisar till en nyligen gjord kartläggning av tillgången på ”bortglömda” antibiotika i Europa, USA, Kanada och Australien. Studien gjordes mot bakgrund av det växande problemet med infektioner orsakade av multiresistenta bakterier, som enbart i Europa beräknas orsaka minst 25 000 dödsfall per år.
Av 33 gamla antibiotika, som av en expertgrupp bedömts som särskilt värdefulla, tillhandahålls majoriteten inte i de flesta av de 38 länder som ingår i studien. I Sverige till exempel är i dag bara 16 av de 33 antibiotikasorterna godkända Fass-läkemedel.
– Ett exempel är det mycket värdefulla medlet mecillinam. Det har effekt på ESBL, men tillhandahålls endast i ett fåtal länder. Även i Sverige saknas den form av mecillinam som kan ges i blodet, säger Otto Cars.
Av de 18 antibiotika som i dag inte marknadsförs i Sverige bedömer han att behovet i framtiden kommer att vara särskilt stort av kolistin och fosfomycin.
– Båda dessa preparat behövs i ökande omfattning not multiresistenta bakterier, bland annat ESBL. Att fosfomycin i dag bara finns tillgängligt i fem av länderna som ingår i kartläggningen är mycket anmärkningsvärt, säger Otto Cars.
Alla de 33 läkemedlen har tidigare varit godkända av läkemedelsmyndigheterna i åtminstone några länder. För det mesta var det av ekonomiska skäl som läkemedelsföretagen slutade att marknadsföra dem.
– Eftersom patenten för dessa antibiotika löpt ut och eftersom de bara skulle användas i liten skala som en sorts reservläkemedel finns inget intresse från industrins sida att bekosta registrering och marknadsföring av dem, säger Otto Cars.
I förhandlingar som skedde under det svenska ordförandeskapet för EU 2009 enades unionens hälsoministrar om behovet att säkerställa tillgången på effektiva antibiotika.
– Men eftersom läkemedelsföretagen inte kan tvingas till detta bör den europeiska läkemedelsmyndigheten skriva avtal med företagen, säger Otto Cars.
Samtidigt påpekar han att det oftast inte är helt omöjligt att få tag på de flesta av de antibiotikasorter som i dag inte längre marknadsförs i Sverige och många andra länder.
– För det mesta går det att få tag på dem efter att Läkemedelsverket gett särskilt tillstånd, så kallad licens, till detta. Men eftersom det är krångligt och tar värdefull tid innebär detta i en akutsituation med svårt sjuka patienter oftast att andra medel används, även när de fungerar sämre, säger Otto Cars.
Hela studien finns publicerad i facktidskriften Clinical infectious diseases.