Susanna Engström från Bålsta är dotter till den svårt cancersjuke man som 2007 filmades på Akademiska sjukhuset i Uppsala för TV3-serien Sjukhuset. Hennes pappa, som då var 58 år, avled ett dygn efter att han filmades. En månad senare visades avsnittet i tv. Susanna Engström och hennes mamma såg avsnittet och fick en chock när de plötsligt fick se sin pappa och make i en situation där han befann sig akut andnöd. Hans ansikte var pixlat men de kände igen hans röst, händer och kläder. Även grannar kände igen honom.
De tre anhöriga, även Susanna Engströms dotter är med, stämde landstinget på 125 000 kronor vardera i skadestånd men förlorade i tingsrätten och dömdes att betala 741 000 kronor i rättegångskostnader. De överklagade och slutet av oktober kommer fallet att tas upp i Svea hovrätt.
Det är första gången de medverkar i en längre intervju i media.
– Vi är inga lycksökare som en del tycks tro. Ytterst handlar det här om hur vi blivit bemötta av vårt eget landsting, säger Susanna Engström när UNT träffar henne och hennes mamma, Pia Carlsson. Med under intervjun i Susanna Engströms butik i Bålsta är Clarence Crafoord och Sebastian Scheiman från Centrum för rättvisa som företrätt dem under processen.
– Från början ville vi bara att landstinget skulle höra av sig. Men det slutade med att de trampade ned oss, säger Susanna Engström.
När nu fallet åter tas upp i hovrätten anser de anhöriga och deras ombud att det är oklart vem som egentligen är motparten. Trots att talan förs mot landstinget.
– Titans advokat Peter Danowsky tog successivt över hanterandet av processen och landstingets advokat fasades ur. Vi brukar företräda enskilda mot mäktiga motparter, men i det här fallet vet vi inte vem det är, landstinget eller en mediekoncern? säger Sebastian Scheiman.
Susanna Engström tycker det är skrämmande att, som hon ser det, en mediekoncern med allt vad den har att vinna får ta över hela processen.
– Vem betalar för advokat Danowsky? Har landstinget gjort någon upphandling av hans tjänster? Vad kostar det skattebetalarna i slutändan? undrar hon.
Tingsrättens argument för att fria landstinget från skadeståndsansvaret är Clarence Crafoord mycket kritisk till. Tingsrätten konstaterar att det som visades i TV3-avsnittet bröt mot sekretessen. Men eftersom materialet lämnades till media omfattas det av meddelarfriheten. Och då sjuksköterskorna som pratar om patienterna inte haft brottsligt uppsåt kan inte landstinget ställas till svars, resonerade tingsrätten.
– Ett konstigt kringresonemang. Meddelarfriheten är tänkt som en säkerhetsventil för enskilda och som ett medborgerligt värn mot det allmänna. Men inte som ett värn för landsting att fritt sprida sekretesskyddad information om enskilda patienter till medier, säger Clarence Crafoord.
Susanna Engström säger att de inte hyser något agg mot sjuksköterskorna och att de inte bedriver någon process mot dem.
–– Vi är mycket nöjda med hur de bemötte oss. Det måste vara arbetsgivaren som är ansvarig.
Frågorna om samtycke och att en av de anhöriga skulle bidragit till kränkningen genom att aktivt söka upp sekvensen på Internet, har det skrivits om flera gånger tidigare.
– Vi tycker bara det är moraliskt fel att filma en man som är döende. Att hävda att det funnits samtycke i det sammanhanget är absurt, säger Susanna Engström.
En av deras drivkrafter har varit att andra patienter och anhöriga inte ska behöva uppleva samma sak. Och i det avseendet har kampen gett resultat. Uppsala läns landsting drog sig ur filmandet på Akademiska sjukhuset och många landsting i landet har skärpt rutinerna efter ett rundbrev från Socialstyrelsen. Och tunga instanser som sjuksköterskornas och läkarnas etiska råd har med skärpa sagt ifrån att den typen av kommers inom vården inte är acceptabel.
– Det känns bra i hjärtat att vi kommit dit, säger Susanna Engström.
Pia Carlsson håller med men tycker ändå att det skulle kännas skönt att få sätta punkt.
– Det är jobbigt att det blivit så utdraget. Vi får aldrig något avslut, säger hon.
Vad krävs för att ni ska känna att ni får ett avslut?
– Att landstinget medger att man gjort fel, så att pappa får upprättelse, säger Susanna Engström.