"Vi talade inte om jämställdhet"

- På morgonen cyklade jag till lekskolan där vår son var två till tre timmar om dagen. Sen var han med min mamma som tog med honom på promenader och gav honom lunch. Jag har haft turen med en mamma som ville se efter pojken. Annars hade jag nog fått jobba halvtid. Min man arbetade på Eriksson i Stockholm och hade långa resor.
- Mycket i samhället har förändrats. Nu jobbar alla så mycket att det inte är klokt. Jag tycker att tempot är för hårt idag och kan nog vara glad att jag arbetade när jag gjorde.
- 1971 började jag jobba på Televerket som telefonist och arbetade där tills pensionen. Jag fick också hoppa in i växeln, hade hand om personalen och hjälpte säkerhetschefen när hans sekreterare hade semester. Det var spännande. Att göra karriär har jag aldrig brytt mig om utan det viktigast har varit att jag har trivts, fortsätter Maj-Britt Blomquist.
Jag minns inte att vi pratade om jämställdhet när jag arbetade. Jag lyssnar när jag hör diskussioner men har aldrig tänkt så mycket på det och har inte känt mig dåligt behandlad för att jag är kvinna.
- När jag fyllde 80 år gjorde jag ett tandemhopp med fallskärm. Att du vågar sa många. Men jag hade ju drömt om det sen tonåren när jag såg fallskärmshoppning på bio. Jag skulle ha gjort det tidigare så hade jag kunnat hoppa fler gånger, slutar Maj-Britt Blomquist.