Vi-skogen inledde föreläsningsserie

1984 ansågs en Vi-skog vara en lämplig profilfråga för tidningen Vi. Victoriasjön var ett sällsynt lämpligt område. Sjö betyder möjlighet att fiska. Sjön drar till sig folk, och det innebär i sin tur att skogen huggs ned till bränsle. Tor Nyberg visade ett exempel.
- I den här hyddan ska kvinnan laga tre mål mat om dagen över öppen eld och det finns nästan inte ett träd inom synhåll. Kvinnan fick gå 6-7 km för att hitta ved. Så det var inte så svårt att övertyga kvinnorna om att Vi-skogen var ett bra projekt.

Hjälp till självhjälp
Men att satsa på skogsplantering i ett område där många lever på svältgränsen var grannlaga och ansvarsfull fråga. Det gäller ju att de redan magra skördarna inte minskade ännu mer.
Lösningen blev att satsa på agroforestri, att kombinera trädplantering och jordbruk. Då skulle lokalbefolkningen kunna hålla sig med bränsle, samtidigt som jorden förbättrades och skördarna av vanliga grödor ökade.
Och så har det också blivit. Hos en familj hade majsskörden fördubblats inom några år. När Tor Nyberg besökte en annan brukare efter tio år växte över 7 000 träd på ägorn, totalt 2 hektar.
- Experter värderade hans skogsplantering till 300 000 kr i svenska pengar, så den mannen var rik med vårt sätt att se på saken.
Men arbetet var långt ifrån enkelt, även om projektet blev mera kritiserat i Sverige än i Afrika.
- Vi ville till exempel ha med fruktträd i odlingssystemet eftersom frukt var viktigt. Problemet var att fruktträden inte alltid passade ihop med andra träd.
Hjälp till självhjälp var måttot när projektet startade 1984. Ett led i detta var att avveckla plantskolorna när lokalbefolkningen hade fått de plantor och den kunskap som behövdes och satsa på direktsådd.

Vi-skogen inledde föreläsningsserie

I mer än 20 år var Tor Nyberg vd för Vi-skogsprojektet. På fredagen inledde han hedersdoktorernas föreläsningar med att berätta om en del erfarenheter från arbetet i Afrika.