Och utslaget på hela året mumsar vi i oss 17 kilo snask per person och år. Det är mest i hela världen och dubbelt så mycket som genomsnittet i EU. Men vet vi egentligen vad vi stoppar i oss?
Nästan allt rosa, rött eller lila godis innehåller exempelvis ett färgämne som framställs av extrakt från torkade löss. Och för att få fram den sura smaken i vissa karameller jäser man melass eller glukos tillsammans med – mögelsvampar.
– Min känsla är att folk är mer rädda för tillsatser i andra livsmedel än i godis, trots att godis är en av de största källorna till tillsatser, säger Åsa Brugård Konde på Livsmedelsverket i Uppsala.
Enligt henne har svenskarnas intresse för vad livsmedel innehåller ökat på senare år. För att möta det har Livsmedelsverket lagt ut mer information om tillsatser på sin hemsida.
Men för den som står i en butik och vill ta reda på vad som verkligen finns i den där godispåsen kan det ändå vara svårt. För även om innehållet måste stå på förpackningen, är det få som vet vad exempelvis ämnet E120 betyder.
– Det är klart att det står ju inte röd färg från lus på förpackningen, säger Åsa Brugård Konde.
Men påpekar sedan att det ändå inte är tillsatserna som är det farliga med godis.
– Nej, det är att det innehåller så mycket socker och dåligt fett.
Ett hekto godis motsvarar mellan 300 och 500 kalorier. Ett barn kommer alltså snabbt upp i hela dagsbehovet av kalorier.
– Vissa barn äter ju kilovis, säger Åsa Brugård Konde men tillägger:
– Ett litet påskägg på påsk spelar faktiskt inte någon större roll.