"Vi måste hjälpas åt för att orka"

Annika och Chris Cully gifte sig för fyra år sedan och fick strax före jul sitt första barn, Erik, som redan förändrat livet. Chris delar med ett skratt upp den nya vardagen i tre delar: jobbtid, sovtid och Eriktid. Alltså ingen vuxentid.
- Vi måste hjälpas åt för att orka, och bli mer konstruktiva för att skapa tid för varandra. Men när man får barn tror jag att nya saker blir kärleksfulla, som att stötta varandra i vardagen, säger Annika Lindh-Cully, som ger Erik ett förmiddagsmål mjölk.

Han kommer från Kanada och hon från Sverige. Inför giftermålet ledde det till många samtal om deras framtid. Men sedan har de inte talat mycket mer om det. Äktenskapsförord har de inte funderat över.
- I det kärleksrus vi befinner oss i nu känns det osannolikt att det en dag om 20 år inte alls skulle vara så här, säger Annika Lindh-Cully.

Enligt familjerådgivaren Arne Damström tror många att lyckan kommer med automatik när man bildar familj. Men med den inställningen riskerar man att bli olycklig, tror Chris Cully.
- Jag vet att det går upp och ned i livet. Bara för att man gifter sig eller får barn kommer man plötsligt inte att leva lyckligt i alla sina dagar, säger han.
Bådas föräldrar lever ihop, och vilka bilder man har med sig hemifrån spelar stor roll, tror båda.
- Genom mina föräldrar har jag vuxit upp med att man kämpar i ett förhållande, att allt inte alltid är enkelt, så jag är inställd på det, säger Annika Lindh-Cully.

"Vi måste hjälpas åt för att orka"

Risken för att föräldrar separerar är som störst när man har få och små barn. Hur tänker en småbarnsfamilj runt det? - Man måste vara beredd att kämpa, säger nyblivna mamman Annika Lindh-Cully.