Ett leende glimmar till frÄn den bortre Ànden av en lÄng korridor. SedighehVasmaghi har lÀmnat dörren öppen till sitt kontor för att inte missa vÄr ankomst. Hon presenterar sig med en mjuk och behÀrskad stÀmma innan hon stÀller stolarna till rÀtta och drar igen dörren till det lilla arbetsrummet.
Sedan juli arbetar SedighehVasmaghi pÄ juridiska institutionen vid Uppsala universitet dÀr hon forskar om familjerÀtt i Sverige och hemlandet Iran. Hon Àr en av Irans första kvinnliga doktorer i muslimsk rÀtt, samt erkÀnd författare och poet.
Till Sverige kom hon 2012 dÄ hon erbjöds att stanna i Uppsala som fristadsförfattare. Uppsala Àr en av flera stÀder vÀrlden över som erbjuder uppehÀlle till författare som inte tillÄts uttrycka sig fritt i sitt hemland.
â Det har varit av stor betydelse för mig. Jag har sĂ„ mycket som jag vill skriva: forskning, journalistik och poesi. I Iran har jag mĂ„nga lĂ€sare, men jag har ocksĂ„ blivit Ă„talad flera gĂ„nger för mina texter. Senast blev jag dömd till fĂ€ngelse, berĂ€ttar SedighehVasmaghi.
Hon Ätalades efter att ha skrivit en kritisk text om en ledamot i parlamentet, nÄgot som inte uppskattades av regimen. Men strax innan fÀngelsedomen skulle verkstÀllas valdes en ny president, vilket ledde till att domen revs upp.
Att hon har utnyttjat sin tid som fristadsförfattare rÄder det inga tvivel om. En omfattande bok om hennes tid som talesperson för kommunfullmÀktige i Teheran och framvÀxandet av den gröna rörelsen publicerades nyligen i Paris. Förra Äret gavs hennes första diktsamling pÄ svenska ut och dÀrtill har hon skrivit en lÄng rad artiklar som publicerats över hela vÀrlden.
Den frÄga som varit viktigast för henne Àr jÀmstÀlldhet mellan kvinnor och mÀn. Hon menar att det finns en diskriminering av kvinnor i den muslimska vÀrlden, men att det Àr möjligt att förÀndra.
â I dag Ă€r det mĂ€n som innehar höga positioner i samhĂ€llet och inom muslimska församlingar. Det ger dem makten att sprida sina tolkningar av islam och pĂ„ sĂ„ sĂ€tt befĂ€sta sin överordning. Men islam sĂ€ger inte att kvinnor inte kan inneha maktpositioner, sĂ„ det handlar om en patriarkal struktur som mĂ„ste brytas.
Hon tar upp nÄgra exempel frÄn svensk media, bland annat ett avsnitt av SVT:s Uppdrag granskning dÀr kvinnor frÄgar imamer om rÄd.
â De fick svar som inte grundar sig i islam, istĂ€llet svarar de i egenskap av mĂ€n som vill behĂ„lla sin makt. Vi mĂ„ste ha en förĂ€ndring och jag tror att ett viktigt steg Ă€r att införa kvinnliga imamer. I Sverige finns demokrati och lagar mot sĂ€rbehandling, dĂ€rför tror jag att förĂ€ndringen kan börja hĂ€r.
Hennes röst Àr stadig. Det mÀrks att hon har Àgnat Ätskilliga Är Ät dessa idéer och Àr mÄn om att formulera sina meningar sÄ precist som möjligt för att inte göra sina visioner orÀttvisa.
â Man fĂ„r inte glömma att de muslimer som bor hĂ€r Ă€r en del av det svenska samhĂ€llet. De ska leva under svensk lag, men ocksĂ„ kunna pĂ„verka den demokratiskt. Om muslimska församlingar fĂ„r statliga pengar bör de ocksĂ„ ha en jĂ€mstĂ€lld verksamhet. Jag menar inte att staten ska gĂ„ in och styra, men diskussionen mĂ„ste ges ett offentligt utrymme.
Hon tar upp den konflikt som uppstÄtt i Uppsala moské efter att en undervisningsgrupp för kvinnor inte fÄtt tillgÄng till en undervisningssal.
â De som föresprĂ„kar att kvinnor inte ska ha tillgĂ„ng till vissa rum i moskĂ©n har inte stöd i islam. De saknar kunskap. DĂ€rför förslĂ„r jag att vi ska ha en kvinnlig imam i Uppsala. Det skulle kunna bli ett föredöme för hela vĂ€rlden. Jag vet att det Ă€r ett revolutionerande förslag, men jag tror att det Ă€r möjligt.
Drömmarna om jÀmstÀlldhet och viljan att förÀndra har hon haft sÄ lÀnge hon kan minnas. Hon vÀxte upp i en familj som hon beskriver som vanlig medelklass och traditionella muslimer.
â Min pappa jobbade som tjĂ€nsteman och mamma var hemmafru. BĂ„da sade till oss barn att det enda som var viktigt för framtiden var utbildning, bĂ„de för flickor och pojkar.
I tidig Älder började SedighehVasmaghi att mÄla och lÀsa. Lampan pÄ hennes rum var ofta tÀnd lÄngt in pÄ nÀtterna. Ibland knackade hennes pappa pÄ dörren och frÄgade om hon visste vad klockan var. Det visste hon oftast inte, för nÀr hon lÀste försvann tiden.
â Mamma var en vĂ€ldigt intelligent och stark person. Hon sade att det inte var nĂ„gon skillnad mellan kvinnor och mĂ€n, det viktiga var att studera, att lĂ€sa vidare pĂ„ universitet. Under hennes uppvĂ€xt hade hon blivit sĂ€rbehandlad för att hon var kvinna och det ville hon Ă€ndra pĂ„.
Och det lyckades hon med. SerighehVasmaghi kom in pÄ en av de finaste gymnasieskolorna dÀr hon studerade matematik. Men trots att hon Àlskade matematik ville hon byta Àmne nÀr hon började pÄ universitetet.
â Det fanns sĂ„ mĂ„nga frĂ„gor som jag ville ha svar pĂ„, om meningen med livet, om rĂ€ttvisa och religion. I de böcker jag lĂ€ste fick jag inga ordentliga svar, sĂ„ jag tĂ€nkte att jag mĂ„ste forska sjĂ€lv.
Som 18-Äring fick hon anstÀllning som skribent pÄ en av Irans största tidningar, Etteleat, dÀr hon skrev om litteratur och politik. Samtidigt lÀste hon teologi, juridik och arabiska vid en muslimsk skola.
â Jag har aldrig Ă„ngrat mitt val. Hade jag inte lĂ€st juridik och teologi hade jag aldrig fĂ„tt svar pĂ„ mina frĂ„gor om rĂ€ttvisa och islams budskap.
Hon lÀste vidare vi Teherans universitet och blev sÄ smÄningom professor och doktor i muslimsk rÀtt. Vid sidan om tjÀnsten pÄ universitetet arbetade hon som advokat, mest i rÀttsfall gÀllande egendom, men ocksÄ i familjerÀtt.
â Det kunde handla om vĂ„rdnadstvister eller ekonomiska uppgörelser efter skilsmĂ€ssor. Att jobba inom rĂ€ttsvĂ€sendet gav mig en djupare förstĂ„else för de problem och svĂ„righeter som kan uppstĂ„ i praktiken.
MÄnga processer blev segdragna, men hon menar att det aldrig fick henne att backa, visste hon att nÄgot var rÀtt kÀmpade hon in i det sista. Men det fanns ocksÄ saker som hon inte trivdes med.
â Att vara uppbunden vid vissa tider var jobbigt. Jag har alltid velat kontrollera min egen tid och ge mig hĂ€n nĂ€r jag fĂ„r inspiration. Som forskare och författare kan jag följa upp de tankar och idĂ©er som jag tycker Ă€r intressanta. Det kanske inte fĂ„r en lika direkt inverkan pĂ„ rĂ€ttvisan, men det Ă€r ett minst lika viktigt arbete pĂ„ lĂ„ng sikt.
Det politiska lÀget i Iran kom att bli kritiskt under valet 2009 dÄ Ahmadinejad Ätervaldes som president. Folk mobiliserade sig i demonstrationer mot vad de ansÄg var ett korrupt politiskt system. Det talades om en grön revolution. Men upploppen slogs ner av regeringsstyrkor vilket resulterade i att mÄnga civila dödades eller fÀngslades.
SedighehVasmaghi led med de drabbade och hennes penna glödde. Under den hÀr perioden skrev hon mÄnga dikter, bland annat "Det Àr min röst som bestÄr" som Äterfinns i hennes diktsamling SmÀlta smÀrtor.
"Jag talar med tystandens / du med gevÀrskulan / vilken vacker diskussion! / VÀrlden förundras över den / kulorna tar slut / men mina ord flödar / som havet (...)"