– Det var overkligt att vakna till de orden; din skola brinner, säger fjortonåriga Ida Lindfors. Hon och jämnåriga kompisarna Johanna Eriksson, Sofia Sterner och Martina Svensson går alla i åttonde klass på Gottsundaskolan, och var glada över den hastigt inplanerade aktivitetsdag som styrdes upp på tisdagen.
– Det är lite skönt att slippa vara där, men att ändå få göra något annat tillsammans med vänner och prata.
Elever och personal möttes för information i kyrkan i Gottsunda på tisdagsmorgonen, innan man åkte vidare i buss för en friluftsdag med besök på aktivitetsarenan Turbo.
– De måste ordna sysselsättning för barnen och där kan vi komma in och underlätta, säger Turbos vd Theo Blanco som själv har barn på skolan.
– Vi tyckte det var väldigt viktigt att hålla ihop hela skolan under dagen. I dag är en dag för oss att vara tillsammans och bearbeta det som har hänt, säger rektor Elisabeth Viksten Eriksson.
Under resten av veckan kommer elevernas schema fyllas med liknande aktivitetsdagar, innan en tillfällig lösning för fortsatt undervisning ska vara på plats efter helgen. Mer information om den väntas nu på torsdag.
Under aktivitetsdagen fanns stödpersoner från bland annat Uppsala ungdomsjour och Röda korset på plats för elever som ville prata av sig, enskilt eller i grupp. Kompisgänget Sofia Sterner, Johanna Eriksson, Ida Lindfors och Martina Svensson säger att det är många känslor och tankar i kroppen samtidigt, dagen efter att skolan de gått på i två år brunnit ner.
– Det är så tråkigt och tomt. Man har mycket saker och minnen från de här åren som är borta, säger de, och nämner särskilt den portfolio som varje elev sparar genom alla åren på Gottsundaskolan.
– Där sparar man det man är nöjd med och följer sin utveckling. Nu är det borta.
Kompisarna berättar även att de kommer sakna själva skolbyggnaden, och alla minnen som förknippas med den.
– När man började i sexan såg man fram emot att gå ut nian och ta emot betygen här. Och vi tycker synd om våra lärare, vi har varit här i två år men vår lärare i fjorton, säger en av eleverna och fortsätter:
– Skolan har varit min trygghet, vart är min trygghet nu?
De återkommer också till den allmänna bilden av Gottsunda som ett problemområde, och att branden kan spä på folks fördomar om området.
– Det är lätt att dra förhastade slutsatser om man inte varit här och inte vet hur mycket bra som finns. Skolan var en trygg plats.
Samtliga i gänget väcktes av fullt tryck i sina telefoner under brandmorgonen.
– Man trodde först någon skojade. Vi har en klasschatt där man fick reda på det.
Sympati för niondeklassare som ska jobba för slutbeyg och göra nationella prov är också tydlig.
– Nu hamnar de ju efter. Många är upprörda.
Tidigare har de ibland skämtat om hur det skulle vara skönt om något hände som gjorde att man slapp skolan, men dagen efter branden känns det bara tomt.
– Nu vill man ju typ ha matteprov. Man förstår inte vad man har förrän det är borta, säger Johanna Eriksson.