"Acai - superbäret från Amazonas", "därför ska du äta chiafrön varje dag", "bipollen - den nya supermaten!". Rubrikerna är lockande och du tänker att det inte skulle vara fel att stötta immunförsvaret lite grann.
Den urdyra, klimatkorkade, importerade påsen med torkade bär eller små svarta frön dimper ned i varukorgen. På vägen ut passerar du ekologiska svenska blåbär som kostar ungefär hälften av det du nyss har köpt.
– Det blir nästan lurendrejeri med de här produkterna, det är ju inte direkt billigt att köpa gojibär och sådant. Samtidigt är det ungefär lika nyttigt att gå ut och plocka bär i trädgården och äta, säger Irene Mattisson, nutritionist på Livsmedelsverket, van vid att göra bedömningar av livsmedels bra och dåliga egenskaper.
Det är trendigt att äta supermat och de nyttiga livsmedlen framställs ofta som guds gåva till människan. Och givetvis är de nyttiga, men det finns många andra livsmedel som är minst lika nyttiga. Och viktigast av allt - inget bär eller frö i världen kan göra nytta helt på egen hand. För att mat ska vara "super" måste man tänka på helheten och äta bra större delen av tiden.
– Om man äter dålig mat och en massa läsk och godis hjälper det såklart inte att man häller lite superbär på filen varje morgon. Det finns inget enskilt livsmedel eller näringsämne som är frälsningen. Ett helt matmönster kan vara superfood, men inte en enda produkt, säger Irene Mattisson.
I en stor nordisk utredning som gjordes för några år sedan konstateras att det finns stora hälsobringande effekter av flera olika bra matmönster, varav ett är att äta nordisk mat. Resultaten ledde fram till de näringsrekommendationer som Livsmedelsverket numera har som underlag för kostråd. Inom den mathållningen finns många livsmedel som Irene Mattisson gärna kallar för super, till exempel kål, lök, havregryn och de vanliga skogsbären.
– Faktum är att blåbär och lingon kommer ut som superfood i flera undersökningar. Men det är alltid svårt att avgöra vilket livsmedel som är nyttigast eftersom det beror på vad man tittar på. Kanske är ett enskilt näringsämne väldigt bra i ett bär men som helhet är det likvärdigt med andra sorter.
Men om vi kan äta oss friska på sådant som växer runt knuten, varför är det då så många som köper de importerade superprodukterna? Irene Mattisson tror att det är som med mycket annat som har med kost att göra - vi gillar snabba lösningar och blir lockade av nya spännande livsmedel.
– Och det är ju inte farligt att äta "supermat", det är bara ett onödigt dyrt sätt att få ungefär samma hälsoeffekter som med annan frukt och grönt.
Hur kan man veta vad som är sant om olika livsmedel som konsument?
– Det är jättesvårt! Men en bra tumregel är att om det verkar väldigt enkelt är det troligen fel, gå inte på alltför snabba lösningar utan var lite källkritisk. Och läs på oberoende sidor utan kommersiella intressen som 1177.se och livsmedelsverket.se. Eller ät bara sådant som du redan vet är bra. (TT)