Vi grälar som för 300 år sedan

När vi grälar kritiserar vi oftast varandras beteende. "Du har inte städat". Ett annat vanligt sätt att gräla på är att den ena parten försöker styra den andra, som vägrar ta order. "Ge mig brödet!", "Sluta kommendera mig!"
- Så här lät det antagligen även på 1700-talet, säger Marie Sörlin, som i sin avhandling om gräl i dramatik under 300 år sorterat upp gräldialogerna i mindre komponenter, och på så sätt fått fram vad hon kallar grälets anatomi.

Gräl är svåra att studera, enär konflikter blossar upp plötsligt och inte på beställning. Men internationell språkforskning pekar på att gräl i dramatikens värld har likheter med dem i verkliga livet och därför har Marie Sörlin studerat gräl i pjäser, bland annat av Lars Norén och August Strindberg.
- Ämnena är förstås nya, och i dramatiken är ämnena mer av filosofisk natur. Men sättet vi grälar på är i stort sett detsamma, säger Marie Sörlin.

Är det människans sanna och tidlösa jag som blottläggs i våra bråk?
- Jag har inte spekulerat i det, men ur språklig vinkel är 1700-talet trots allt inte så avlägset. Det kan vara en förklaring.
Dispyter, trätor och bråk tar upp en betydande del av var människas liv. Ändå vet vi mycket lite om den typen av kommunikation.
- Därför intresserade jag mig för detta, säger Marie Sörlin.

Vi grälar som för 300 år sedan

Sedan 1700-talet har mycket förändrats i människans tillvaro, men en sak ser ut att bestå: sättet vi grälar på. Det menar Uppsalaforskaren Marie Sörlin.