"Vi behöver vår mamma"

- Vi har hunnit skapa oss en tillvaro här. Först får vi uppehållstillstånd. Sedan säger Migrationsverket och utlänningsnämnden plötsligt att det är så lugnt i Irak att vi kan återvända. Jag förstår inte, säger Sabat Mohammad Said.
Hon har hunnit fylla 17 år. Hennes syster Serwa är 20. Båda läser på gymnasiet. De har talar flytande svenska vid det här laget.
- Det är sex år sedan jag träffade min mamma senast. Det känns fruktansvärt tungt, säger Serwa.

Föräldrarna fick avslag
Systrarna flydde till Sverige i februari 1999 med sin farmor och två farbröder. Tanken var att föräldrarna skulle komma efter. Men istället tvingades föräldrarna på flykt till Iran, vilket innebar att kontakten bröts under en period. Syskonen fick uppehållstillstånd, men när föräldrarna väl kunde söka blev det avslag.
För ett drygt år sedan omkom Sabats och Serwas far i en bilolycka. Mamma och två yngre syskon finns kvar i Arbil i irakiska Kurdistan i norra Irak. Efter Irakkriget har en del kurder som tvingades fly undan Saddam Husseins regim återvänt för att hälsa på släkt och vänner. Systrarna anser dock att en resa skulle vara förenad med för alltför stora risker.

"Inhumant"
Sara Fridlund, som arbetar med flyktingfrågor vid Röda korset i Uppsala, har hjälpt systrarna att överklaga och ifrågasätter utlänningsnämndens bedömning av läget i norra Irak.
- Irak i dag är inte säkert. Vi får ständigt rapporter om oroligheter via exempelvis FN:s flyktingorgan UNHCR. Det är inhumant att begära att systrarna återvänder till Irak om de vill leva med sin mamma, säger hon.

Rotat sig i Sverige
Minderåriga barn som kommer som flyktingar till Sverige ska enligt huvudregeln återförenas med sina föräldrar. I första hand ska dock detta ske i hemlandet.
När Migrationsverket kom med ett första avslag 2002 hade systrarna levt i Sverige i tre år. De var båda minderåriga. I sin överklagan till utlänningsnämnden framhöll systrarna att de hunnit rota sig i Sverige, samt att läget i Irak var mycket instabilt.
Utlänningsnämnden kom dock fram till samma slutsats: Att systrarna kan återförenas med sin familj i Irak.
Utlänningsnämnden konstaterar även att den ena systern nu har hunnit bli myndig.
- Men vi behöver vår mamma. Och hon behöver oss, säger Sabat.
Både hon och Serwa studerar på gymnasiet och skulle inte själva kunna garantera moderns och småsyskonens försörjning i Sverige om en sådan möjlighet öppnades. Sabat berättar att hon nyligen pratade med sin mor i telefon. Det var ett uppslitande samtal. De yngre syskonen har hon aldrig haft en chans att lära känna.
- Jag tror att de är sex och tolv år nu. Det känns svårt att vi inte kan vara tillsammans.