Nyligen larmade personal och anhöriga på äldreboendet Lillsjögården i UNT. Bristande svenska hos anställda har blivit ett stort problem i verksamheten, uppgav de.
"Om inte jag, som dotter och yngre kan förstå och göra mig förstådd – hur ska min 92-åriga mamma kunna förmedla vad hon vill?"
Frågan har skickats in till Uppsala kommuns digitala brevlåda för synpunkter. De senaste fem åren har ett trettiotal klagomål och avvikelser på samma tema rapporterats, från äldreboenden i både kommunal och privat regi.
"Jag kan inte prata med personalen då dom inte talar så pass svenska att dom förstår", skriver en annan anhörig.
Under pandemin, när regeringens coronakommission granskade svensk äldreomsorg, slog de fast att språkförbistringar hos personalen var en av de stora bristerna. Och nyligen larmade undersköterskor och anhöriga på boendet Lillsjögården i Almunge om att bristande svenska orsakat händelser "som kunnat kosta livet" på de äldre.
Lenita Granlund, vård- och omsorgsförvaltningens högsta chef i Uppsala kommun, berättar att andelen anställda i äldreomsorgen som behöver stöd i svenska språket har ökat de senaste åren. Hon kan inte ge några exakta siffror men bekräftar att det finns "utmaningar och problem".
"Många konkurrerar om undersköterskor i dag. Det är vår största utmaning framåt", säger Lenita Granlund, förvaltningsdirektör vid vård- och omsorgsförvaltningen.
Nu i höst ska Uppsala kommun testa ett nytt grepp: att anpassa arbetsroller efter personalens olika nivåer av svenskkunskaper.
– Vi tänker oss att man ska kunna jobba som servicemedarbetare, vårdbiträde, undersköterska och särskilt yrkesskicklig undersköterska. Som servicemedarbetare ska man inte jobba närmast de äldre, utan får möjlighet att jobba med andra uppgifter medan man tränar sig i språket, säger Lenita Granlund.
Men det stora dilemmat kvarstår. Nya medarbetare förväntas kunna svenska – men alldeles för få söker jobb inom äldreomsorgen, och därför är det svårt att hitta personal som möter kraven. Bristen på personal väntas dessutom öka i takt med att befolkningen blir äldre.
– Vi är i behov av personal som inte lärt sig svenska än. Utan dem skulle vi få stänga igen stora delar av vår välfärd, konstaterar Tobias Smedberg (V), äldrenämndens ordförande.
"Vi ska vara tacksamma för varje människa som vill jobba i äldreomsorgen", säger Hilde Klasson (S). Hon utesluter inte att språktester kan vara en bra idé. "Men då måste vi vara medvetna om vad syftet är med testerna. Om vi ser att här brister det, har vi då möjlighet att erbjuda undervisning?"
Just nu utreder regeringen om språkkrav för anställda i äldreomsorgen kan skärpas. Och ett antal kommuner i Sverige har redan infört någon form av språktest inom sina välfärdsyrken, enligt facktidningen Kommunalarbetaren. Ett exempel är Sigtuna kommun, som för två år sedan genomförde ett omfattande språktest av all personal i äldreomsorgen.
Men varken skärpta språkkrav eller språktester är aktuellt i dagsläget, enligt Tobias Smedberg.
– Vi behöver inte testa oss fram, vi vet redan hur verkligheten ser ut.
"Det är en stor utmaning vi har." De säger äldrenämndens ordförande Tobias Smedberg (V) om bristande kunskaper i svenska hos personalen i äldreomsorgen.
Personal beskriver hur språkförbistringar utsätter äldre för livsfara. Om ni inte höjer kraven vid rekryteringar, hur ska den situationen förbättras?
– Jag ifrågasätter inte att vi har ett problem, den arbetskraft vi har tillgång till kommer att behöva insatser. Men att införa test och högre trösklar gör inte att fler lär sig svenska. Det enda sättet att få människor att göra det är att ge dem rätt förutsättningar och då tycker jag att vi som arbetsgivare har ett ansvar att erbjuda utbildning på arbetstid.
Sedan två år tillbaka finns en satsning på språkombud och språkstödjare på Uppsala kommuns äldreboenden. Hittills har 150 personer utbildats i att stötta språkinlärningen hos sina kollegor. Kommunen erbjuder också sina anställda en app med övningar i vårdsvenska.
– Vi utesluter inte att det kan behövas större insatser framöver, säger Tobias Smedberg.
Det finns ett stort behov av personal i äldreomsorgen, och de förväntas kunna svenska. Men alldeles för få söker jobb. Med tiden väntas behovet av personal dessutom öka. "Det är jättedystert. Vi behöver föda fler barn i Sverige", säger Jonas Segersam (KD).
Språkkunskaper hos personalen kan komma att bli en konkurrensfördel mellan olika äldreboenden, tror Jonas Segersam (KD), äldrenämndens andra vice ordförande. Han tycker att nämnden behöver ställa ännu högre krav.
– Det är inte bara språket som är avgörande, man kan få en god omvårdnad ändå. Och många äldre pratar finska eller arabiska, och då är det en fördel om det finns personal som kan de språken också. Men det finns ingen enhetlig kvalitetsuppföljning av alla äldreboenden i kommunen. Om vi hade det skulle vi kunna ställa samma krav på språkkunskaper för all personal som har kontakt med brukare.
Vad skulle hända om ett boende inte levde upp till kraven?
– Fyller en verksamhet inte kvalitetskraven får man till slut stänga den. Så gör vi ju med skolor som inte uppfyller kraven. Och ska man jobba med människor måste man kanske vara motiverad och ha förmågan att lära sig svenska. Vi har ju inte äldreomsorg för de anställdas skull, utan för de äldre, säger Jonas Segersam.