Li Hedenström, kommunikationsansvarig på SLU Universitetsdjursjukhuset, säger att det ställs allt högre krav på veterinärer.
Arbetsmiljön för veterinärer har förändrats mycket de senaste tio åren. Inte minst sedan pandemin ledde till en stor ökning av djurägare. Enligt Jordbruksverket steg antalet registrerade hundar i Sverige med elva procent under 2020 jämfört med året före.
– Arbetsmiljön för veterinärer och djurskötare är supertuff, säger Li Hedenström, kommunikationsansvarig på SLU Universitetsdjursjukhus (UDS).
Li Hedenström säger att det nu för tiden ställs helt andra krav på veterinärer. Djurens värde har ökat och ses av de flesta som familjemedlemmar. Hon säger att det är positivt, men att det också har fått konsekvenser.
– I takt med att djurens värde har ökat och att den veterinärmedicinska utvecklingen gått framåt, så har förväntningarna på vad veterinärer kan åstadkomma också ökat.
Veterinärbristen märks av i hela landet. Framförallt lyfts två orsaker: för få utbildningsplatser och en problematisk arbetsmiljö med stress, hög arbetsbelastning och mycket övertid. Allt oftare får veterinärer och djurskötare möta hot och hat i sitt vardagliga arbete.
– Sociala medier har förändrat mycket. Innan så tog man upp kritiken med veterinären direkt eller med den ansvariga kliniken, nu så ser vi att man tar upp kritiken på nätet, säger Li Hedenström.
Kritiken på sociala medier har vid flera tillfällen resulterat i personliga drev, som ofta lämnas oemotsagda eftersom veterinärerna och djurskötarna har sekretess. Henrik Rönnberg är professor på Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) och har arbetat som veterinär i över 25 år.
– Missnöjda djurägare hänger ut kollegor med namn på sociala medier. Det påverkar arbetsmiljön otroligt mycket, säger han.
I en undersökning som Naturvetarna gjorde 2019 uppgav var femte veterinär att man tagit emot hot i tjänsten.
– Det är en otroligt påfrestande arbetssituation. Som veterinär har man en väldigt utsatt roll som är emotionellt krävande, säger han.
Henrik Rönnberg hoppas på mindre hat och hot mot veterinärer och säger att djurägare som är missnöjda kan kontakta ansvarsnämnden eller den enskilda kliniken.
– Jag hoppas på en ökad förståelse för veterinärbristen. Det leder förhoppningsvis till en minskad hotbild. Ingen jobbar bättre om man blir utsatt för hat och hot.
Henrik Rönnberg är veterinär och professor på SLU. Han hoppas på att en ökad förståelse för veterinärers och djurskötares arbetssituation kommer leda till mindre hot och hat.
Tove Särkinen, veterinär och redaktions- och kommunikationsansvarig vid Sveriges Veterinärförbund, har arbetat med arbetsmiljöfrågan under lång tid.
– Problemen har eskalerat över tid, men framförallt har vi de senaste fem-sex åren sett en negativ förändring.
På grund av arbetsmiljön väljer många veterinärer idag att arbeta deltid eller att inte arbeta kliniskt. I början av sommaren tillsatte regeringen en utredning för att se över hur veterinärbristen ska lösas.
– Det är bra att de tillsatt en utredningen, men det löser inte den kortsiktiga problematiken. Utredningen kommer ta ett och ett halvt år och sen tar det fem och ett halvt år att utbilda nya veterinärer. Vi kommer behöva rekrytera mer från utlandet.
Idag är runt hälften av landets veterinärer utbildade utomlands, men Tove Särkinen säger att det inte bara handlar om att öka antalet utbildningsplatser och veterinärer från utlandet.
– Vi vill uppmana arbetsgivare att ta ett helhetsgrepp och verkligen fokusera på att förbättra arbetsmiljön.