Halterna av hälsofarliga ämnen av gruppen PFAS var högre än de riktvärden som finns, men inte i de områden där Mälaren används som drickvattentäkt. I Uppsala tas inget vatten ur Mälaren, utan ur Uppsalaåsen.
Antidepressiva läkemedel och mediciner mot epilepsi, ämnen från allergimediciner och rester av betablockerare som ska hålla blodtrycket i rätt nivå.
Och så hälsofarliga industrikemikalier som svårnedbrytbara PFAS-ämnen.
Det är något av vad som hittats i en unik, omfattande studie av läkemedelsrester och miljöföroreningar i Mälaren, Vänern och Vättern.
Förekomsten av över hundra olika ämnen har kartlagts, ett 70-tal av dem klassas som läkemedel. I Mälaren har prover tagits i bland annat Ekoln söder om Uppsala.
Enligt Ingrid Hägermark, förbundschef för Mälarens vattenvårdsförbund, har forskarna uppmätt fler ämnen än förväntat. Men hur illa läget är vill hon inte riktigt svara på.
– Vi svarar ju inte på det i den här studien. För vi vet inte det än, tyvärr. Generellt sett är koncentrationerna av ämnen låga och på en nivå som inte känns alarmerande. I områdena där det tas dricksvatten ligger nivåerna under de riktvärden som finns, säger hon.
Men samtidigt överskred halterna av hormonet östradiol och PFAS-ämnet PFOS gränsvärdena i EU:s vattendirektiv i flera fall.
– Det här måste vi nu titta mer specifikt på. Vi går vi också vidare och tittar på halterna av läkemedelsrester i fisk, säger Ingrid Hägermark.
En annan relativt okänd faktor är vilka effekter mixen av alla ämnen har.
– Vi vet inte hur cocktailen av ämnen påverkar växter och djur i våra vatten, även om de enskilda halterna är låga, säger Ingrid Hägermark.
Nivåerna var tydligt högre i Mälaren än i Vänern och Vättern. Dessutom var de högre i Mälarviken Ekoln vid Uppsala än exempelvis i fjärden utanför Västerås. Det här förklaras dels av befolkningsmängden i området, dels av vattenvolymen, där Ekoln är en liten och trång vik av Mälaren, som i sin tur har betydligt mindre vattenvolym än Vänern och Vättern.
Trycket på Mälaren kommer att öka ytterligare om prognoserna slår in och befolkningen i området dubbleras inom 30 år. Dessutom ökar antalet äldre, en grupp som äter mycket läkemedel. Här behöver insatser göras för att reningsverken ska uppgraderas och bättre ta hand om just läkemedelsrester, något de inte byggts för från början.
– Vi måste också se till att hitta nya substanser till våra läkemedel, som inte är farliga för miljön, säger Ingrid Hägermark.
Studien är gjord av bland annat forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, i Uppsala.