Verka inte smart råder dna-professor

Av de många namnkunniga hedersdoktorerna till Linnés minne är amerikanen Watson den allra mest kände. Hans och britten Francis Cricks beskrivning av den dubbla dna-spiralen 1953 räknas som en av 1900-talets viktigaste vetenskapliga upptäckter. Tack vare den knäcktes den genetiska koden knäckas och blev det möjligt att förstå hur genetiskt material kopieras och ärvs från generation till generation.

Det låter smart, men Watson framhåller vikten av att inte framstå som exceptionellt klyftig.
- Om du är den smartaste i rummet får du aldrig någon hjälp av andra. Crick och jag kunde väldigt litet kemi, men vi fick avgörande hjälp från annat håll, säger han.
James Watson har utarbetat sex regler som kan fungera som råd till andra som aspirerar på att bli framstående forskare.
Det första är att välja rätt forskningsområde.
- Välj inte ett område som forskarna trängs kring. Välj ett område som bara några få insett är viktigt, säger han.

Råd 2 är att tro att problemet ska kunna lösas inom tre år och råd 3 att ha en nära medarbetare.
- Både Crick och jag trodde att vi skulle kunna hitta svaret på dnas struktur redan nästa dag. Att ha en partner som går åt samma håll är lugnande när man ger sig in på okänd mark, säger James Watson.
Efter råd 4 att inte vara klyftigast kommer rådet att prata med sina vetenskapliga konkurrenter. Det gjorde enligt Watson inte forskaren och röntgenkristallografen Rosalyn Franklin, som kunde ha knäckt dna-spiralens struktur före dem.
- Om hon pratat med Crick skulle hon ha löst problemet på bara en dag, säger han.

Råd 6 bygger på egna erfarenheter. Som ung forskare stämplades han som okvalificerad och förlorade anslag.
- Se alltid till att det finns någon som kan rädda dig om du skulle misslyckas, säger han.
I början av 1990-talet drog James Watson igång det för några år sedan avslutade mångmiljardprojektet med att kartlägga hela människans arvsmassa.
I dag kan samma sak göras till en bråkdel av den kostnaden och nyligen avslutades kartläggningen av Watsons egen tre miljarder "dna-bokstäver" långa dna-spiral. Nästa vecka läggs den ut på Internet.
- Kanske kan någon som tittar på den hitta något användbart, i vart fall något som kan vara bra för mina barn att känna till, säger James Watson.

Det han hittills vet är att han bär på en variant av genen för ett protein, ApoE4, som flerfaldigar risken för att Alzheimers sjukdom.
- Men det är ingenting jag tänker på dagligen. Det är ändå inget jag kan göra något åt annat än att hålla mig mentalt och fysiskt aktiv, säger han.
James Watson fyller 80 år nästa år. Men han är fortfarande yrkesaktiv, i princip åtta timmar per dag sju dagar i veckan.
- När jag var ung trodde jag aldrig att jag skulle vilja bli riktigt gammal. Nu känns det som att jag vill forska i tio år till. Det är roligt att vara först av alla att se något nytt, säger James Watson.

Verka inte smart råder dna-professor

En forskare som vill åstadkomma betydelsefull forskning bör ge sig in på ett område som andra ännu inte insett är viktigt och se till att själv inte framstå som supersmart. Det menar professor James Watson, som i morgon lördag promoveras till hedersdoktor vid Uppsala universitet.