Men de är ändå oacceptabla och det är oacceptabelt att den ansvarige ministern inte kan förmå sig till att medge att han själv tog grovt miste när han försvarade Stockholmspolisens åtgärder.
En arbetslös svensk musiker får försöka dra sig fram genom att spela på gatorna var som helst inom EU.EU:s regler säger att medlemsländernas medborgare får vistas i andra medlemsländer utan ordnad försörjning i upp till tre månader. Musikernas etniska bakgrund har inte med saken att göra – det är medborgarskapet som räknas. Tremånadersregeln är inte svår att förstå och på många håll kan gatumusiker uppräda utan besvär. Men i Stockholm avvisades i somras totalt 45 personer, i huvudsak romer, med motivet att de var ”tiggare” och hade uppträtt aggressivt.
Tiggeri är i och för sig fullt tillåtet. Men Ekot kunde också visa att det i Stockholmspolisens egen dokumentation inte finns ett enda exempel på att de avvisade personerna skulle ha uppträtt aggressivt eller bedrägligt. De flesta av de 45 greps och avvisades med motivet att de spelat på gator och torg och ingen hade uppträtt på det sätt som polisen påstod.
I programmet skildrades hur saxofonisten Andrej från Bulgarien inte hann göra mycket mer än att plocka upp sitt instrument förrän polisen grep in. Andrej och hans bror fick i sitta i förvar i nästan två veckor och sattes därefter på ett flyg till Bulgarien. Det var ett grovt övergrepp, som dessutom kostade skattebetalarna mycket pengar som i stället kunde ha använts för att bekämpa verkliga brott.
En talesperson för Stockholmspolisen sade till Ekot att det aggressiva tiggeriet bestod just i att man spelade. Var och en förstår att detta är ren advokatyr. Den uppenbara orsaken till att gatumusikanterna greps och avvisades var att de förmodades vara romer. Polisen i Stockholm grep in mot människor med utgångspunkt från vad man trodde sig veta om deras etniska bakgrund och gav sedan ohållbar information om varför man ingripit.
Med kunskap om hur romer under århundraden utsatts för särbehandling är det inte helt förvånande. Gamla reflexer sitter kvar. Det är därför som Billströms tystnad är så beklämmande. I somras uttalade han sitt stöd för Stockholmspolisens uppträdande med hänvisning till det felaktiga påståendet att tiggeri var olagligt. När det nu står klart att polisen dessutom gav felaktig information är han helt tyst.
Billström kan inte inte gripa in i enskilda ärenden och avvisningarna kan inte göras ogjorda. Men han har ändå det politiska huvudansvaret för att beslut inom hans område fattas på korrekta grunder och att etnisk särbehandling inte accepteras.
Regeringen som helhet har visat bättre ambitioner genom att tillsätta en delegation för romska frågor under ledning av ambassadören och förra FP-ledaren Maria Leissner. Delegationen lade i somras fram ett omfattande program med särskild inriktning på att romska barn – och vuxna – ska få en fullständig skolutbildning och möjlighet att ta sig ut på arbetsmarknaden. Delegationen föreslog dessutom en sanningskommission för att gå till botten med diskriminering och förtryck av romer.
Förslagen är väl motiverade. Men om rege-ringen också vill genomföra dem så är ett bra första steg att migrationsministern beklagar vad han sade i somras och markerar att avvisningar på felaktiga grunder inte kan accepteras.