Vedeldning populärt och hälsosamt
För 50 år sedan var vedsågning och -huggning ett nödvändigt ont för många svenskar. Under de allra senaste åren har traditionellt sågad och huggen ved upplevt en renässans. Växthuseffekten är en förklaring.
Foto: Pelle Johansson
Sedan har ett antal långa strömavbrott visat hur viktigt det är att ha något alternativ till el eller olja.
I dag står ved för en femtedel av småhusens uppvärmning och för 1,5 procent av landets totala energikonsumtion.
Trots att allt fler människor ägnar en hel del av sin fritid åt att såga och hugga ved så har vi haft förvånansvärt dålig kunskap om "vedarbetet", som forskarna kallar sågning och huggning, om utrustningen, olycksrisker och skador. En del av kunskapsluckorna har täppts igen av forskare på Sveriges lantbruksuniversitet.
De viktigaste resultaten har Ola Lindroos redovisat i ett faktablad i serien SLU Fakta skog.
* Två tredjedelar av hushållen som eldar med ved sågar och hugger den själv.
* Bara drygt hälften av dessa hushåll har egen skog. Resten måste alltså köpa veden.
* Vedsågning och huggning är framför allt en manlig syssla. I den här undersökningen stod männen för 85 procent av tiden i vedbon eller på vedbacken.
Ju äldre vedeldarna är, desto längre tid tillbringar de i vedboden. Och det är inte så konstigt, menar Ola Lindroos. Den som är pensionär och har gott om tid ser kanske arbetet med veden som en nyttig och trevlig motionsform som gärna kan få ta lite tid. Och då duger vanliga handverktyg.
Trots att maskinerna blivit allt fler, så använder 10 procent fortfarande handsåg och 21 procent vanlig handyxa. Frågan om det lönar sig att köpa hydraulklyv eller kombimaskin beror helt på hur var och en värderar sin tid. Ju mindre fritid vedeldaren har, desto högre pris accepterar han troligen.
- Många tycker tydligen att vedssågning och huggning gärna kan få vara lite jobbigt - även om ekonomin för många är den viktigaste orsaken till att satsa på vedeldning. Sen ska man inte glömma vedarbetets meditativa effekter, där arbete ute i friska luften ger tankarna frihet, menar Ola Lindroos.
Vedeldning kan vara positivt för skogen också, fortsätter han. Det akuta behovet att skaffa ved för vintern gör att röjningar och gallringar verkligen blir av. Uppvärmningsbehovet är en mera påtaglig drivkraft att genomföra sådana skpgsvårdsåtgärder än god skogsskötsel och framtida inkomster.
Att olyckor händer vid vedsågning och huggning är ofrånkomligt. En SLU-studie i Västerbotten visade att 18 sådana olyckor per år behandlas på Norrlands universitetssjukhus. Det motsvarar 51 olyckor per miljon timmars vedarbete. De många handskadorna med maskiner tyder enligt Ola Lindroos på att säkerhetsinstruktuionerna (tvåhandskommando och att maskinen sköts av en person) inte följs.
Så jobbar vi med nyheter