Ungefär så sammanfattar statskonsulent Maj-Lis Pettersson vid Institutionen för ekologi, Sveriges lantbruksuniversitet, den snabba förändring av landskapet från grått till grönt som inträffat under de senaste veckorna.
– Det var sommarvärmen under påsken som gjorde att grönskan så att säga kom i kapp årstiden. Tack vare den har växtligheten kommit ungefär lika långt i år som den brukar göra, säger hon.
En del tror att årets färgförändring av landskapet till grönt kommit betydligt tidigare än den brukar, som i Umeå där björkarna fick blad ungefär tre veckor tidigare i år än normalt. Men här i Uppland skedde björkarnas lövsprickning inte så extremt tidigt.
– I år hade alla björkarna här i allén vid Ultuna löv till sista april, jämfört med att bara några av dem hade som små musöron vid samma tidpunkt i fjol. Så kanske fick de löv någon vecka tidigare än förra året, men sådana variationer brukar man se från år till år, säger forskaren Jens Sundström vid Institutionen för växtbiologi och skogsgenetik, SLU.
För Maj-Lis Pettersson är dock tidpunkten för björkarnas lövsprickning inte något säkert tecken på att det är dags för fritidsodlarna att börja plantera och så för årets skördar.
– Min tumregel är att det ska vara minst åtta grader i jorden innan jag sätter min potatis, annars finns risk för röta och andra skador på potatisen. Så varmt i jorden börjar det bli först nu, vilket är någon vecka senare än det brukar vara, säger hon.
Att sommarvärmen kommit tillbaka, åtminstone för några dagar, kan tyckas vara ett gott tecken på att det är dags att så sina frön i trädgårdslandet. Men Maj-Lis Pettersson tycker att det finns skäl att vara litet försiktig.
– Till entusiasterna som redan sått säger jag att det var modigt. Även om det kan råda sommartemperaturer under dagtid är nätterna fortfarande kalla, med risk för frost, säger hon.