VĂ€xande sjuktal oroar

En besvÀrlig ekonomisk situation vÀntar om Sverige inte fÄr bukt med de vÀxande sjukskrivningstalen. Det sÀger FörsÀkringskassans generaldirektör, Ann-Marie Begler, som besökte Uppsala pÄ tisdagen.

Generaldirektör. – LĂ€kare mĂ„ste bli bĂ€ttre pĂ„ att bedöma om en person Ă€r arbetsför eller inte utifrĂ„n det aktuella yrket, sĂ€ger FörsĂ€kringskassans generaldirektör Ann-Marie Begler.

Generaldirektör. – LĂ€kare mĂ„ste bli bĂ€ttre pĂ„ att bedöma om en person Ă€r arbetsför eller inte utifrĂ„n det aktuella yrket, sĂ€ger FörsĂ€kringskassans generaldirektör Ann-Marie Begler.

Foto: Tomas Lundin

Uppsala2015-12-01 17:20

Med sig till besöket pÄ FörsÀkringskassans kontor pÄ Dragarbrunnsgatan hade hon de fÀrska siffrorna över sjuktalen som ökar i hela landet. Trenden har observerats sedan 2010. Det Àr den ökande psykiska ohÀlsan som Àr vanligaste orsak till sjukskrivning.

Varför sker ökningen sedan 2010?

– Vi kan inte förklara hela förĂ€ndringen, men högre krav i arbetslivet kan vara en förklaring, en annan kan vara att sjuktalen brukar öka i högkonjunktur.

Sjukpenningdagarna ligger pÄ i genomsnitt tio i dag, men kan hamna pÄ 13 dagar Är 2020. Redan i dag har Sverige en hög siffra, tycker generaldirektören och jÀmför med Europa dÀr genomsnittet ligger pÄ sex dagar.

– Utvecklingen Ă€r en viktig samhĂ€llsfrĂ„ga och det Ă€r stora ekonomiska kostnader förknippade med den.

FörsÀkringskassan ser att utgifterna för sjukpenningen ökat med nÀstan 16 miljarder kronor sedan 2010. Fram till Är 2016 berÀknas de öka med ytterligare 4,5 miljarder.

Regeringen har mÄlet att sjukpenningtalet ska ligga pÄ nio dagar i slutet av 2020. Men för att nÄ det mÄlet krÀvs det att ökningen i inflödet till sjukförsÀkringen bryts och börjar minska, menar FörsÀkringskassan.

Ann-Marie Begler sÀger att mycket ansvar ligger hos arbetsgivaren att i tid upptÀcka ohÀlsa och hjÀlpa den som mÄr dÄligt.

– Det Ă€r arbetsplatsen som har störst möjligheter att se om nĂ„got inte Ă€r bra. Det Ă€r dĂ€r man kan ha ett förebyggande arbete, men det finns mycket kvar att göra pĂ„ mĂ„nga arbetsplatser.

Mycket ansvar ligger ocksÄ pÄ de sjukskrivande lÀkarna. Den som bryter armen kan vara tillbaka pÄ jobbet dagen efter, beroende pÄ yrke. Det behöver inte alltid leda till en lÀngre tids sjukskrivning, resonerar hon.

Är lĂ€kare för generösa med sjukintygen?

– LĂ€kare mĂ„ste bli bĂ€ttre pĂ„ att bedöma om en person Ă€r arbetsför eller inte utifrĂ„n det aktuella yrket. Det Ă€r den bedömningen som mĂ„nga gĂ„nger saknas nĂ€r FörsĂ€kringskassan fĂ„r intyget, om personen kan jobba med det yrke han eller hon har.

Att somliga lÀkare inte vill ta pÄ sig det arbetet kan bero pÄ den tid som en sÄdan utredning krÀver. Ann-Marie Begler Àr dock noga med att pÄpeka att det hör till lÀkarens uppgift att bedöma arbetsförmÄgan.

– Det kommer in redan i grundutbildningen att bedömningen av arbetsförmĂ„gan Ă€r ett uppdrag för sjukskrivande lĂ€kare.

Fakta Sjukpenningtal

Ökningen av sjukfrĂ„nvaron finns i samtliga diagnoser, men Ă€r extra kraftig i psykiatriska diagnoser. Sjukpenningtalen i Uppsala lĂ€n ligger lĂ€gst i Uppsala kommun med 8,9 dagar. Högst i lĂ€net ligger Heby kommun med 14 dagar. MĂ„ttet baseras pĂ„ antalet utbetalda nettodagar av sjuk- eller rehabiliteringspenning under tolv mĂ„nader för en person i arbetsför Ă„lder, 16-64 Ă„r.

KÀlla: FörsÀkringskassan

SĂ„ jobbar vi med nyheter  LĂ€s mer hĂ€r!