Både Uppsala universitet och Akademiska Hus säger att man för konstruktiva samtal.
– Det är naturligt att det finns en del konflikter i våra två olika uppgifter. Men vi har ett bra samtalsklimat med Akademiska Hus där vi båda är måna om att komma fram till en bra överenskommelse, säger Peter Elenfalk, byggnadsdirektör vid Uppsala universitet.
Som nytillträdd byggnadsdirektör skrev han ett pm till universitetsdirektören och rektorn om att man behöver se över relationen mellan universitetet och Akademiska Hus. Bland annat såg man att principen för hyressättning blev orimlig när det var dags att omförhandla hyran för den första etappen av Ångströmlaboratoriet. Akademiska Hus vill använda sig av en marknadsprissättning.
Effekten blir tydlig när olika värderingsinstitut angav marknadshyran på helt olika nivåer där kvadratmeterpriset i det ena fallet låg 25 procent över vad ett annat värderingsinstitut kommit fram till.
– För en lägenhet eller affärslokal i centrala Uppsala är det ganska enkelt att göra en sådan värdering eftersom det finns många liknande objekt. Men för objektet Ångström är det svårt att jämföra eftersom det inte finns någon jämförbar marknad. Och då blir det olyckligt när värderingsinstitutet försöker jämföra mot en helt annan marknad, säger Peter Elenfalk.
Han skulle i stället vilja se en modell som utgår från investeringskostnaden i en fastighet och en rimlig avkastning på kapitalet.
Från universitetets sida anser man att hyresnivåerna ofta hamnar för högt.
– Det är bara att läsa årsredovisningen för Akademiska Hus och se att avkastningen är mycket högre jämfört med andra bolag, säger Peter Elenfalk
Eftersom Akademiska Hus äger marken, som är avsedd för universitets fortsatta expansion har man heller inga möjligheter att vända sig till konkurrerande fastighetsbolag.
Varken ur Akademiska Hus eller ur universitetets perspektiv är det en rimlig lösning att universitetet lämnar lokalerna och hyr in sig hos någon konkurrent, utifall att man inte kommer överens om hyresnivån. .
Peter Bohman, regiondirektör på Akademiska Hus är medveten om kritiken.
– Vi har en diskussion kring hur hyressättningen ser ut. Och det är fullt naturligt. Och vi vet att det är kontroversiellt i vissa delar. Vi har ett uppdrag från vår ägare att hyra ut lokaler till marknadsmässiga villkor. Universiteten har å sin sida ett uppdrag från sin huvudman att förhålla sig till det. Tanken är att det ska ge ett effektivitetstänk hos universiteten, säger Peter Bohman.
Men er ägare och universitetets huvudman är ju samma instans, staten. Är det inte bara att flytta pengar?
– Det här är inte en fråga för Akademiska Hus och för universiteten. Det är en diskussion med ägaren när man fördelade uppdragen.
Han betonar dock att målet för Akademiska Hus inte är vinstmaximering.
– Vi har ett avkastningskrav från ägarna, men också ett långsiktigt uppdrag att stärka Kunskapssverige, säger han.
Också ute i universitetets organisation finns ett stort missnöje med hyresvärden, som anses ta allt för bra betalt för sitt arbete. Även för enkla åtgärder är man hänvisad till Akademiska Hus som leverantör. Att ta upp ett hål i en gipsvägg kan kosta 20 000 kronor och att lägga 10 meter rör kan kosta 90 000 kronor.
– Vi har en byggutbildning vid Ångström som skulle ha kunnat göra det där på fem minuter. De här kostnaderna går ut över undervisningen, säger en anställd vid universitetet som vill vara anonym.