"Vattenfall kunde var en bättre ägare"
Som kommunalråd såg Annika Lindh till att Vattenfall fick köpa kommunens energibolag.Som ordförande i Uppsalahem har hon sedan gått till skiljenämnd i protest mot Vattenfalls avgifter.
Dåvarande finanskommunalrådet Annika Lindh (s) spelade en huvudroll i valet av Vattenfall.
Som ordförande i kommunala Uppsalahem fick hon sedan på nära håll se konsekvenserna av Vattenfalls höjda fjärrvärmepriser.
Vägrade betala
Tre år efter Vattenfalls köp av energibolaget ansåg Uppsalahems ledning att avgifterna blivit så höga att man vägrade betala. Vattenfall lämnade krav på 31 miljoner kronor till inkasso och tvisten fick lösas i skiljenämnd.
UNT: Hade du väntat dig så höga höjningar av avgiften som Vattenfall senare kommit att genomföra?
—I och med att Vattenfall ägs av staten hade jag trott att risken var mindre än med en privat ägare. Då kände jag en större säkerhet att det här skulle skötas på ett bra sätt, svarar Annika Lindh.
Skulle du ha avstått att rekommendera Vattenfall som köpare om du känt till vad som sedan hände med bland annat taxorna?
—Det är lätt att i efterhand säga hur man borde ha gjort. Vi ska komma ihåg vilken trängd ekonomisk situation kommunen befann sig i med hög låneskuld. Vi kan konstatera att kommunen inte längre har någon låneskuld tack vare det här.
— Jag hoppas fortfarande att staten tar sig en funderare på hur högt avkastningskrav man ska ha på Vattenfall.
Ingen motsägelse
Tycker du att Vattenfall är en bra ägare?
—Jag tycker att de kunde vara bättre, det är väl alldeles uppenbart. Dels hur de sköter näten, dels det här med avgifterna och konkurrenssituationen när det gäller fjärrvärme.
Har det inte känts konstigt att för Uppsalahems räkning processa mot den köpare av energibolaget som du var med om att utse?
—Det är inte motsägelsefullt. Jag försöker ta ett ansvar att driva de här frågorna, att det måste vara rim och reson i avkastningskravet.
Dålig vinstprognos
Kommunalrådet Gunnar Hedberg (m) var också med och drev fram affären.
—Det var helt rätt beslut i det läge kommunen befann sig. Räntekostnaerna hade något år uppgått till 300 miljoner.
Han påpekar att UEABs vinstprognos vid tiden för försäljningen var dålig.
—Dessutom slapp kommunen flera riskmoment tack vare försäljningen.
Det gällde enligt Gunnar Hedberg bland annat osäkerheten på elmarknaden samt frågetecken kring tillstånd att bryta torv på marker som ägdes av UEAB.
(v) och (mp) var emot försäljningen och har samma inställning i dag.
—Det var en miss att sälja energibolaget, säger kommunalrådet Britt Löfgren (v).
Så jobbar vi med nyheter