Vattenbristen oroar mjölkbönder

Grundvattennivåerna i Sverige är för närvarande de lägsta sedan 60-talet. Mjölkbönderna på Rotebergs gård utanför Bälinge lever med konstant oro för att vattnet till korna snart ska ta slut.

Foto: Sven-Olof Ahlgren

Uppsala2017-07-19 06:03

Jonas Anderssonoch Sören Eriksson driver Rotebergs gård. De har 60 mjölkkor som dricker 50–100 liter vatten var per dygn. De arbetar ständigt med att förs­öka säkra vattentillgången på gården.

– Vi kan inte begränsa mängden vatten till djuren, säger Sören Eriksson. Vi lever med konstant oro för att vattnet ska ta slut. Det har tärt märkbart på resurserna nu när vintern knappt gav snö och vi inte har fått nederbörd under sommaren.

Jonas Andersson berättar att de tar vatten från olika källor för att få det att räcka. Endast vattnet från egna brunnen räcker inte till.

– Vi har en pump i ett dike i en av hagarna, men nu är diket snart torrt. Pumpanordningen ligger precis vid ytan och snart kan vi inte få upp mer.

Turligt nog kan de fylla på vatten till korna från en gård i närheten.

– Att fylla på och köra vatten till korna är flera timmars extra arbete om dagen. Bristen på vatten är bekymmersam just nu, säger Jonas.

Om vattnet tar slut eller om pumparna går sönder hamnar en bondgård i krisläge. Sören har därför alltid ett elverk i reserv.

–Slutar vattenförsörjningen fungera släpper man allt man har för att fixa det. Vatten är livsnödvändigt för djuren och vår verksamhet, säger Sören Eriksson.

På gården är det inte bara djuren som behöver vatten. Vatten krävs också för att sköta de noggranna riktlinjerna kring livsmedelshygien.

– Mjölkmaskinerna ska diskas efter varje mjölkning två gånger om dagen. Mjölktanken diskas varannan dag och till det går det åt flera hundra liter vatten, berättar Sören.

Björn Holgersson är statsgeolog och hydrogeolog på SGU.

Han säger att grundvattennivåerna i Sverige är de lägsta sedan 60-talet.

– Det är sydöstra Sverige som är värst drabbat, vilket delvis beror på deras geografiska förutsättningar. På Öland och Gotland är det naturligt att ha lägre nederbörd än i andra delar av landet, men i år är det betydligt värre då snömängden och nederbörden varit så låg.

Enligt Björn Holgersson handlar situationen på till exempel Gotland inte bara om vädret, utan också om att man historiskt dikat ut våtmarker för att odla.

– Val som vi ser var mindre kloka. Två meter djupa grävda diken skapar två meter lägre grundvattennivåer. Mängden turister är också en faktor som man inte räknat med. Lösningen för Gotland och andra platser i Sverige med låga grundvattennivåer är att lokalt återskapa våtmarker för att behålla grundvattnet i marken samt skapa beredskap och medvetenhet bland människor.

– På sätt och vis är det välkommet att nivåerna blir låga, så vi alla förstår att grundvattnet är en värdefull resurs som vi måste vara rädda om.

Björn Holgersson säger att Uppsala har ett väl fungerande system för vattenförsörjning med vatten från ­Fyrisån som pumpas in i Uppsala­åsen. Däremot behöver man tänka på framtiden.

– I en snabbt växande stad som Uppsala är det extra viktigt att man tänker till och säkrar grundvattnet vid stadsbildningen så vattnet räcker till när befolkningsmängden ökar.

Vad är lösningen på ­vattenproblemet i landet?

– Regeringens nya satsning är den största någonsin och väldigt välkommen. Vi behöver fortsätta arbeta med att bygga upp skyddsom­råden för vattentäkter för att säkra vårt grundvatten. Just nu arbetar vi på SGU med att hitta nya områden i Sverige för potentiella grundvattentillgångar. Bra övervakning, kontroll och skydd är de viktigaste ledorden för att säkra att Sverige har vatten även i framtiden, säger Björn Holgersson på SGU.

Fakta

SGU (Sveriges geologiska undersökning) är myndigheten för frågor om berg, jord och grundvatten i Sverige) och har fått i uppdrag av regeringen att kartlägga grundvattennivåerna i landet.

De senaste årens vattenbrist riskerar att accelerera och regeringen ger nu SGU i uppdrag att ta fram detaljerad information om grundvattenmagasin, grundvattenbildning och var det finns nya potentiella grundvattentillgångar.

Regeringen har aviserat ökade satsningar med närmare 30 miljoner kronor per år från och med 2018 och två år framåt (2018–2020). ↔

Källa SGU.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!