Det finns tydliga samband mellan höjda halter av så kallade perflourerade ämnen i kroppen och vilken del av Uppsala man lever i. Perflourerade kemikalier används bland annat i brandsläckningsskum, elektroniska produkter och impregneringsmedel. De tar väldigt lång tid att bryta ner, varför man kan se effekter långt efter att ämnena har hamnat i kroppen.
Halterna är speciellt höga bland personer i stadens västra delar, bland annat Eriksberg, Norby och Valsätra.
– Vi jämförde blodprover med en kartläggning som Uppsala Vatten gjorde efter att de funnit perflourerande ämnen i dricksvattnet. Vi såg att personer som levt i stadens västra delar där vattnet hade högre halter av dessa miljögifter också hade mycket högre halter i sina kroppar, säger Lars Lind, läkare och professor vid institutionen för medicinska vetenskaper på Uppsala universitet.
Proverna som analyserats kommer från den så kallade PIVUS-studien, där man tagit prover från cirka tusen personer vid 70 års ålder. De data man nu analyserat kommer från åren 2001–2004. Det innebär att man endast ser vilka halter folk hade för cirka tio år sedan, men det ger också möjlighet att undersöka vilka verkningar preflourerade ämnen har på hälsan.
En effekt man kan se är en förhöjd risk för diabetes och åderförkalkning.
– Det är ungefär två gånger högre risk att få diabetes om man tillhör den grupp som har högst halter av perflourerande ämnen i blodet. Vad gäller åderförkalkning kan vi bara se en förhöjd risk bland kvinnor, berättar Lars Lind.
Det var efter att Livsmedelsverket hade funnit att förstföderskor i Uppsala hade högre halter av de perflourerade ämnena PFBS och PFHxS i blod och bröstmjölk som man började titta på möjliga källor. Eftersom halterna sjönk i resten av riket talade det emot att ämnena kom från livsmedel. Istället rekommenderade man Uppsala Vatten att undersöka dricksvattnet i kommunen.
– Vi såg att det fanns höga halter perflourerade ämnen i stadens centrala brunnar. Eftersom grundvattnet rör sig från nordöst kunde vi spåra utsläppen till området runt Ärna, säger Sven Ahlgren, planeringschef på Uppsala Vatten.
Man kunde sedan konstatera att försvarsmakten hade använt brandsläckningsskum innehållande perflourerade kemikalier vid övningar på Ärna flygplats. Även om det är den mest troliga teorin i dag vet man inte säkert om det är källan eftersom det också finns andra verksamheter i kommunen som använder sig av dessa kemikalier.
Uppsala Vatten har sedan upptäckten gjort insatser för att få bort ämnena från vattnet. De kontaminerade brunnarna används endast vid nödfall då vattnet från de andra brunnarna inte räcker till. Vid dessa tillfällen späds det vattnet ut med vatten från de rena källorna.
– Vi jobbar just nu på att ta fram filter som kan avlägsna preflourerade ämnen. Det finns flera bra tekniker, men eftersom metoden inte har använts i någon större utsträckning förut måste vi göra en noggran utvärdering innan vi investerar, berättar Sven Ahlgren på Uppsala Vatten.
Många frågar sig hur dessa ämnen kan komma ut i miljön från första början.
– Det finns en kemikalielagstiftning som ska se till farliga ämnen inte hamnar i miljön, men ibland faller vissa ämnen igenom. Ett exempel på det är perflourerade kemikalier, säger Anders Glynn, toxikolog på Livsmedelsverket.
Sven Ahlgren på Uppsala Vatten menar att det är svårt att veta vad man ska ta för prover eftersom det kommer nya kemikalier hela tiden.
– Vi är oerhört beroende av Livsmedelsverket och forskares rekommendationer för att kunna hitta hälsofarliga ämnen i vårt vatten. Men det är ett arbete som fortgår kontinuerligt.