Ängslig, svårt att somna, irriterad, arg och vill inte gå till skolan. Det är jobbiga känslor för ett oroligt barn. Och barn med oro kan göra föräldern minst lika orolig.
– Man blir själv stressad och vet inte vad oron beror på och vad man ska göra. Och då svarar man barnet med att bli sur och tappa tålamodet, säger Björn Norell, psykolog med många års erfarenhet av att jobba med barn och ungdomar med ångest, depressioner och stress.
Han menar att föräldrar inte behöver söka sig till sjukvården så fort de upptäcker ett avvikande beteende.
Många gånger räcker det med kunskap och förståelse för sitt barn.
– Då handlar det om vardagsoro som påverkar barnets liv negativt men som går att hantera utan att man för den skull behöver söka sig till sjukvården, säger Björn Norell, som tillsammans med sin fru håller kurser för föräldrar med oroliga barn.
Föräldrar lär sig hur man kan förändra ett beteende som påverkar barnet negativt. Dels med kbt, kognitiv beteendeterapi, skräddarsytt för oroliga barn, dels med mindfullnessövningar och massage.
Björn och Marika Norell har tillsammans barnen Ella, 7 år och Gustav, 4 år. Barnen ställer upp som demonstrationsexemplar när mamma visar hur föräldrar på ett enkelt sätt kan ge massage på sitt barn.
– Ett sätt att hantera barns oro vid läggdags är att använda metoder med vetenskapligt bevisad effekt och då är massage ett bra alternativ. Massage har särskilt bra effekt på utåtagerande barn, säger Marika Norell.
Barnmassagen kan också ges "i farten", som lätta strykningar över ryggen, när barnet kommer hem från skolan eller i soffan när man läser kvällssagor tillsammans. Att göra massagen till en rolig lek, är ett annat tips, säger Marika Norell och frågar Gustav och Ella om de vill leka biltvätt.
Båda lägger sig på golvet och så börjar "tvätten" av armar och ben, i leken får Gustav bilens fönster tvättade och Ella får rengöring på däcken.
En annan övning är mindfulness, som handlar om att bli medvetet närvarande i nuet. Mindfulness låter svårare än vad det är. Det handlar till exempel om att beskriva för varandra vad vi ser, känner och hör. Att dofta på något som växer utomhus eller promenera stilla i skogen och stanna upp och lyssna är ett sätt.
– Barn har oftast inte svårt för att vara i nuet. Men barn med oro har svårare, då kan man hjälpa dem på traven, säger Marika Norell.
Ett barn kan känna oro fast den inte har någon verklighetsförankring. Det är lätt hänt att föräldrar genast försöker ta bort oron åt barnet. Men det är en kortsiktig lösning, menar Björn Norell och tar ett exempel:
– Om din son inte vill gå på kalas på grund av ängslan, kanske föräldern säger: "Ja men det kommer att gå jättebra".
Då hanterar föräldern inte det egentliga problemet. Det är bättre att ställa frågan: Hur var det förra veckan på kalaset? Vilka var där? Hur var det då? Och hur tror du att det blir nu?
– Man hjälper barnet att hitta lösningar själv, säger Björn Norell.
Det finns undersökningar som visar att uppemot 20 procent av unga känner oro och stress.
Det är viktigt att komma ihåg att oro är en känsla hos alla och en naturlig del av livet.
– Det är när oron blir överdriven i förhållande till situationen som det är lätt att ta till beteenden som dämpar oron på kort sikt. Man blir av med oron samtidigt ökar sannolikheten för att man fortsätter med ett undvikande beteende, säger Björn Norell.
På lång sikt kan det vara destruktivt och innebära att man utvecklar mer allvarliga hälsotillstånd som ångest, depression och självskadebeteende.