Varning för brist på akademisk frihet

I en rapport från Högskoleverket, som bygger på intervjuer med studenter och lärare i bland annat Uppsala, pekas på oroväckande tendenser vad gäller lärares och studenters akademiska frihet. Både studenter och lärarna anser att det finns allt mindre utrymme för kritisk reflexion.

Uppsala2005-12-14 00:00
Bakom rapporten står Uppsalaforskaren och statsvetaren Katarina Barrling Hermansson. Tillsammans med Högskoleverkets universitetskansler Sigbrit Franke och Uppsalaforskaren Li Bennich-Björkman framhåller hon i ett debattinlägg i Dagens Nyheter att dagens organisation för resurstilldelning till högskolan ligger bakom problemen. "Högskolans ekonomiska beroende av att hålla studentantalet uppe främjar inte kvalificerad undervisning och examination - förutsättningar för att studenten ska kunna tillägna sig det kritiska tänkande som den akademiska friheten vilar på", skriver de.

Låga förkunskaper
Dagens ersättningssystem innebär att lärosätena får ersättning för varje student. En del av summan delas ut först när studenten är godkänd.
—Det här systemet ger ett starkt incitament att godkänna studenter. Även om det inte är uttalat från ledningen kan lärare känna krav på sig att inte underkänna, säger Katarina Barrling Hermansson.
-Att förkunskaper hos en del studenter dessutom är alldeles för låga, vilket flera rapporter pekat på, förvärrar naturligtvis saken, tillägger hon.
I rapporten har Katarina Barrling Hermansson låtit granska lärares och studenters syn på den akademiska friheten. Resultatet bygger på intervjuer med studenter och lärare vid Örebro och Uppsala universitet och en enkätundersökning med 3000 studenter i landet.
De flesta tillfrågade anser att det är svårt att leva upp till tanken om den akademiska friheten. En orsak som nämns är att forskningen har blivit mer beroende av extern finansiering. En annan orsak är att antalet studenter har ökat kraftigt, vilket studenter och lärare anser har medfört mindre utrymme för kritisk reflexion.
-Det är väldigt allvarligt om det som ska vara den högra utbildningens särmärke riskerar att gå förlorat, anser Katarina Barrling Hermansson.

Avstår kritiskt perspektiv
Ett problem som nämns är bristande förkunskaper, vilket gör att lärare har svårt att bedriva en undervisning som ligger på rätt nivå. Stora studentkullarna i kombination med lägre lärartäthet gör att det kritiska perspektiv som bör vara närvarande i all universitetsutbildning får stå tillbaka på lägre studienivåer.

Saknar självständighet
Ett problem annat som de intervjuade lärarna och studenterna lyfter fram är att alltför många studenter läser mest för att klara tentan, och saknar självständighet och kritiskt tänkande. Det förklaras med att universitetsstudier i dag handlar om att så snabbt som möjligt ta examen och gå vidare till arbete. Återbetalningskrav, liksom arbetsmarknad har hårdnat och det framhålls att utveckling går emot idén om att högskolan ska vara en plats för bildning, kritiskt tänkande och reflektion.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!