Värmen försvinner i fjärran

Vattenfall vill släppa ut cirka 60 gigawattimmar, GWh, värme om året från den nya sopförbränningsanläggningen i Boländerna i Uppsala. Det motsvarar cirka fyra procent av all värme som ska produceras där och lika mycket som Vattenfalls totala fjärrvärmeproduktion i Knivsta samhälle. Överskottsvärmen kommer att genereras sommartid när Vattenfall producerar fjärrkyla som säljs till företag, sjukhus och kontor. I stället för att ta vara på värmen vill Vattenfall bygga speciella kyltorn, där ska värmen kylas ned och sedan fläktas ut i luften.

Priset ökar
Samtidigt höjer Vattenfall fjärrvärmepriset till kunderna. Inför 2005 aviseras en höjning på 6,2 procent för vanliga villakunder och nära fem för dem som bor i flerbostadshus. Beräknat utifrån prishöjningarna är värmen som släpps ut värd över trettio miljoner kronor i konsumentledet.

UNT: Varför använder ni inte överskottsvärmen och sänker priset till konsumenterna i stället för att släppa ut den i luften?
— Det är inte lönsamt att ta vara på värmen. Temperaturen är 40 grader och det är för lågt för att kunna användas i fjärrvärmenätet. Det går att öka tempraturen, men investeringen är så stor så det blir inte lönsamt. Kostnaderna skulle drabba våra fjärrkylekunder, säger Gerold Lange, chef för Vattenfall Värme i Uppsala.

UNT: Prioriterar ni fjärrkylekunder före vanliga konsumenter?
— Det kostar så mycket så det blir inte några sänkningar för vanliga kunder heller. Dessutom har vi inte avsättning för värmen sommartid.

Lönsamt på kort sikt
Uppsala kommuns Energirådgivare Jan Lemming är mycket kritisk till Vattenfalls agerande och tror att det mycket väl går att hitta tekniska lösningar för att tillvarata värmen.
— Vattenfall planerar bara för vad som är lönsamt på kort sikt. När det nya värmeverket projekterades så valde man bort möjligheten att producera el av överskottsvärme. Det hade varit mycket lönsamt med dagens elpriser och hade förmodligen lett till mindre höjningar av fjärrvärmetaxorna, säger han.
Gerold Lange medger att det var en miss men säger samtidigt att en sådan utveckling inte gick att förutse då.
Jan Lemming befarar dock att Vattenfall är på väg att göra om samma misstag igen. I stället för att släppa ut värme för miljoner skulle bolaget kunna dra kulvertar till Storvreta och Knivsta och på så sätt få fler kunder att sälja till.
— Att fläkta bort värmen är lönsamt just nu. Men man biter sig i tummen när man inte räknar med de vinster som finns i värmen. Man måste bygga system som håller i 50 år och inte bara titta kortsiktigt, säger han.

Uppsala kommun måste godkänna
Gerold Lange anser att det är billigare att investera i biobränsleeldade anläggningar i Knivsta och Storvreta. Stålpriserna är just nu så höga så det blir för dyrt att bygga långa fjärrvärmekulvertar.
För att få släppa ut 60 GWh värme årligen måste Vattenfall ha ett ja från Uppsala kommun. Utsläppen bryter nämligen mot skrivningar i det miljötillstånd anläggningen fått som säger att nästan all energi ska tas tillvara och mycket litet fläktas bort. Ärendet ligger just nu för beredning hos miljö- och hälsoskyddsnämnden.

Fotnot: I dag producerar Vattenfall cirka 20 GWh fjärrkyla om året. År 2010 beräknas produktionen vara uppe i nära 40 GWh. Totalt produceras drygt 1500 GWh fjärrvärme årligen.

Värmen försvinner i fjärran

Vattenfall vill släppa överskottsvärme för tiotals miljoner rakt ut i luften vid den nya verket i Uppsala. Det sker samtidigt som bolaget höjer sina fjärrvärmepriser för femte året i rad. Att låta värmen gå tillbaka till konsumenterna är inte lönsamt.