Hon har skrivit en avhandling om hur gymnasieelever ser på sin framtid som publicerades 2017. För dem var klimathotet det mest skrämmande framtidsscenariot.
– Som de beskrev samhället i dag så är vi på väg mot en miljökollaps, säger Kajsa Kramming vid Uppsala universitet.
Ungdomarna kände sig uppgivna och maktlösa i frågorna kring klimatet. Samtidigt förutsåg de att en extrem händelse, likt årets värmebölja, skulle väcka intresset för klimatfrågan.
– De trodde att de behövdes en väckarklocka för att vuxenvärlden verkligen skulle inse att det här händer nu och att det är på riktigt. Och kanske kan den här sommaren fungera som väckarklocka, menar Kajsa Kramming.
För ungdomarna kändes framtiden år 2050 mörk. Men själva orkade de inte ta tag i miljöproblemen.
– De gjorde det som man får höra att man kan göra, som att sopsortera och panta burkar, men de kände att de inte rådde på de stora problemen.
Kajsa Kramming var med och grundade klimatinitiativet Föräldravrålet att hävdar att vi i vår del av världen visst kan göra mycket för att minska koldioxidutsläppen.
Börja med det som är lätt, uppmanar hon.
– Att äta vegetariskt är inte så svårt, tycker jag som är vegetarian. Det finns sojakorv och vegetarisk färs och flera produkter. Det är bara att man går till en annan hylla.
Varför är det svårt att ändra beteenden?
– Det finns trender. Det pratade ungdomarna också om. Det spelar roll vad grannarna gör. ”Om grannarna har sju bilar varför ska inte jag ha det?” Ungdomarna menade att om det skulle bli trendigt att göra vissa saker så skulle de absolut göra det. Men de ville inte skilja ut sig från mängden.