Värm dig vid brasan i vinter

Höst, ruggigt och kallt. Vad är väl då mysigare än en varm sprakande eld att värma sig vid? Att elda inomhus ökar inte bara trivseln, det är också ett billigt och miljövänligt uppvärmningsalternativ.

Att elda inomhus, rep hos  Manja Wever Rombo, kaminen på nedre våningen.

Att elda inomhus, rep hos Manja Wever Rombo, kaminen på nedre våningen.

Foto: Staffan Claesson

Uppsala2013-11-23 08:01

Frosten gnistrar i lövhögarna och blåsten biter friskt.  Dagarna blir kortare och kortare och temperaturen kryper sakta nedåt. Men hemma hos Manja Wever Rombo  har både värmen och ljuset börjat sprida sig. För en halvtimme sedan tände hon murspisen i vardagsrummet och nu börjar de vitmålade rummen att värmas upp, ett efter ett. Bredvid kaminen står ett stort lass med ved, praktiskt förvisso, men också en fin inredningsdetalj.

− När vi flyttade hit fanns bara elradiatorer. De som bodde här innan hade rivit ut kaminen och satt in element. De tänkte väl att varför ska man kånka ved när det är billigt med el? Men sedan dess har elen blivit mycket dyrare.

Manja Wever Rombo är själv uppvuxen med vedpanna som enda husuppvärming. Hon är van vid att det tar en stund att få upp värmen. Under tiden får man helt enkelt sätta på sig en extra tröja, eller ta en varm dusch. 

− Det brukade vara kallt på morgonen, för ingen gick upp och eldade på natten. Det var också kallt när man kom hem från skolan vid fyra. Men sedan var det varmt och gosigt på kvällen!

Nu bor hon tillsammans med sin man Stefan och drygt ettåriga sonen Måns i en villa i Hov, strax norr om Gåvsta. Eftersom huset är gammalt och byggt på murstock bestämde de sig  för att låta det återgå till sitt ursprungliga skick. För att värma upp nedervåningen satte  de in en lätt murspis i vardagsrummet.

− Vi valde en kamin i olivinsten, som precis som täljstenen lagrar värme. Då kan man elda två gånger om dagen och värmen håller sig. Men olivinsten är mycket lättare än täljsten, så då slapp vi bryta upp golvet och kunde sätta in den direkt.

På ungefär 16 vedträn om dagen hålls kaminen igång. Och även om kaminköpet kan kännas som en stor  engångskostnad lönar det sig i längden.  Sedan Manja och Stefan satte in den har de minskat sina uppvärmningskostnader med hälften. Har man egen skog blir det förstås ännu billigare. Men även för dem som köper ved ligger kostnaden för ett uppvärmt hus på ungefär 7000 kronor om året, betydligt billigare än elräkningen för motsvarande värme.

Manja Wever Rombo berättar att de varje år köper ett ”stjälpt lass” från en bonde i närheten. Vad är det för något?

− Precis vad det låter som! Ett helt lass ved som en bonde kör till oss och stjälper av här, ungefär tolv kubik. Men vi gör inte av med så mycket på ett år. Dock är det bra att spara till nästa år, utifall att man inte skulle få tag på någon torr ved.

Att veden är torr är viktigt. När ett träd avverkas har veden en fukthalt på ungefär 50 procent. Men om man ska elda ved på ett ekonomiskt och miljömässigt bra sätt behöver fukthalten ha sjunkit till 20 procent. Annars går en stor del av energin åt till att koka bort vattnet, i stället för att värma upp huset.

En våning upp sprakar det hemtrevligt när Manja Wever Rombo rör om i den norska gamla gjutjärnsspisen. Förutom golvvärmen i badrummet använder de ingen eluppvärmning alls. Men till skillnad från murspisen lagrar gjutjärnsspisen ingen värme, därför är det bara varmt så länge elden är i gång. Vilket träslag man använder påverkar brinntiden.

− Häruppe använder vi bara björk. Björkved är tusen gånger bättre än till exempel furu. Den har mycket högre densitet och har alltså längre brinntid.

Att värma upp sitt hus med vedeldning kräver kunskap. Manja Wever Rombo kan allt om vedsorter, brinntider och säkerhetsföreskrifter. Ett vanligt fel många gör är att de lägger på för mycket ved, för att man vill öka på värmen och få elden att hålla sig längre.

− Man kan inte elda hur mycket som helst. En del tänker att ”det är inte tillräckligt varmt” och lägger på mer ved. Men då kan det bli väldigt varma rökgaser och risken finns att murstocken börjar brinna.

Om man väljer en bra kamin och eldar på rätt sätt är vedeldning betydligt bättre för miljön än exempelvis olja, eftersom ved är en förnybar råvara och inte bidrar till växthuseffekten. Moderna vedpannpor som är kopplade till ackumulatortankar har hög verkningsgrad och små utsläpp av miljöfarliga ämnen.

− Så länge man eldar ved och inte slänger i allt möjligt skräp som man vill bli av med, så är det absolut ett bra miljöalternativ. Sen är det ju otroligt mysigt också!

Elda rätt

1. Använd torr ved. Olika träsorter behöver olika lång tid för att torka. Tyngre vedslag som ek, ask och bok torkar långsamt och kan behöva en torkningstid på 2 till 3 år innan den fungerar som ved.
2. Fel eldningsteknik kan leda till giftiga rökgaser, sot och tjära. Ett bra sätt att se förbränningens kvalitet är att titta på röken som kommer ur skorstenen. Om röken är:
• Svagt vit eller genomskinlig. Då kommer nästan bara vattenånga ur skorstenen vilket visar att förbränningen är bra.
• Kompakt vit. Förbränningen är bra men veden är fuktig.
• Mörk och illaluktande. Förbränningen är inte bra, troligen beror det på för lite lufttillförsel.
• Gul. Röken innehåller tjära, vilket troligen beror på för låg temperatur och för lite luft.
3. Reglera luftspjället rätt. Vid för lite lufttillförsel blir förbränningen ofullständig.
4. Om du har skog, avverka veden på vintern, låt den torka över sommaren och använd den sedan nästa vinter. Om du köper ved, köp på hösten när veden är torr. Eftersom veden krymper när den torkat får du mer för pengarna.
Källa: Energistyrelsen och Energi-och klimatrådgivningen
 
Vedeldning
Var fjärde svensk villa har i dag ved som huvudsaklig värmekälla. Modern vedledningsteknik är en miljömässigt bra energiform, enligt Energistyrelsen.
Vedpanna.  En värmepanna som i första hand eldas med ved och kopplas ihop med en ackumulatortank. Bra om du vill elda för att värma hela huset.
Kamin. En braskamin har en hög värme och ofta en fläkt som gör att värmen sprids över hela huset. Men eftersom den inte lagrar värme finns risken att man övereldar och därför fungerar den bäst som komplement till annan uppvärmning.  En täljstenskamin däremot lagrar värmen vilket gör att man inte behöver elda lika ofta och mycket. 
Kakelugn. Kakelugnen lagrar värmen i stenmaterialet och gör att den fördelas jämnt i huset. 
Öppen spis. Mest till för trivselfaktor. Lokaleldstäder är till för att man ska elda på hög värme ett par timmar i taget. Används den för kontinuerlig uppvärmning kan rökgaserna värma upp skorstenen så att risken för brand ökar.
För att vara säker på att elda miljömässigt rätt kan du hålla utkik efter braskaminer, kakelugnar och vedpannor som är märkta med det nordiska miljömärket Svanen.
Källa: Energistyrelsen

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om