Det framgår av en studie som publiceras i nätupplagan av den medicinska tidskriften The Lancet.
– Även om ökningstakten för fetma skiftar mellan olika länder är det överraskande att samma trend mot en allt fetare befolkning ses i så gott som alla jordens länder, säger docent Johan Sundström vid Institutionen för medicinska vetenskaper, Uppsala universitet.
Den internationella undersökningen omfattar 199 länder och bygger på uppgifter från 1980 och framåt från en mängd hälsokontroller och så kallade epidemiologiska studier, varav ett par från Uppsala.
Ett BMI över 25 klassas som övervikt och överstiger BMI-värdet 30 har övervikten övergått till uttalad fetma. Normalvikt är ett BMI från 20 upp till 25. I ett växande antal länder gäller ”normalvärdet” numera bara för en minoritet av befolkningen. I Sverige har män ett BMI på i genomsnitt 26,4 och för svenska kvinnor är BMI i genomsnitt 25,1. Detta är dock betydligt lägre än i till exempel USA, som toppar ”BMI-ligan” för höginkomstländer. Även i flera medelinkomstländer, till exempel Egypten, har invånarna högre genomsnittligt BMI än i Sverige.
Jordens största invånare finns dock i den lilla örepubliken Nauru i Stilla havet. Där har invånarna ett BMI på i genomsnitt 35.
– Ibland talas om att fetmaepidemin så småningom kommer att vända av sig själv eftersom det finns naturliga gränser för hur fet en befolkning kan bli. Exemplen från Nauru och andra öländer i Stilla havet talar för att detta inte stämmer, säger Johan Sundström.
Samtidigt betonar han att andra länder inte behöver få en lika kraftig utveckling av övervikt och fetma i befolkningen som i Nauru eller USA.
– I Sverige har vi haft en betydligt mer aktiv hälsorådgivning än i till exempel USA, som i veckan fick nya kostriktlinjer. Vi går i deras fotspår i viktutvecklingen, men ligger före dem i folkhälsoarbetet, säger Johan Sundström.
Feta personer har oftare än normalviktiga högt blodtryck och höga kolesterolvärden. Trots ökningen av andelen feta personer har både blodtrycken och kolesterolvärdena i befolkningen sjunkit i Sverige och många andra höginkomstländer.
– En förklaring är att fler får blodtrycks- och blodfettsänkande läkemedel. Men förmodligen finns även andra faktorer som gör att blodtrycken och kolesterolvärdena inte följer samma stigande kurva som BMI-värdena. En uppgift för framtida forskning är att försöka lista ut vilka dessa faktorer är, säger Johan Sundström.