Det tjattras i tallarna utanför museet Biotopia i centrala Uppsala. I höga granar pratar grönfinkar med varandra. Runt fågelmatsbordet hörs talgoxarnas vårsång.
– Det är många som sitter och beundrar sina fågelbord. Med fågelräkningen försöker vi fånga upp det intresset, säger Arvid Löf.
Han jobbar extra på Biotopia, men är även naturvårdskonsult och engagerad ornitolog. På söndagen hjälper han familjer att bygga fågelbon.
– Vi människor har förstört mycket av den naturliga miljön. Det här är ett sätt att ge tillbaka. Många fågelarter minskar med anledning av att de saknar bon, säger Arvid Löf.
På Biotopia är det mycket folk. Barn och vuxna. De tittar på den ständiga utställningen, miljöer uppbyggda med uppstoppade djur. På väggarna finns även stora fotograferier. Uppländska fåglar fotograferade av Annika Rastén. Just i det inre rummet med byggsatser är det lugnare.
– I dag har det inte varit så många här, jag vet inte varför. På lördagen byggde vi 15-20 holkar, berättar Arvid Löf efter lunchtid.
En kort bilresa bort ligger Ekebydalen. Här är fågelsången mindre intensiv, men mer varierad. Petra Ögren erkänner att fågelsång inte är hennes bästa gren. Men att vårsången har börjat. Det är säkert.
– Det är många fåglar som börjat sjunga vårsång. Det började för tre veckor sedan, säger Petra Ögren.
Mildvädret lockar fram vårtonerna. Vi rör oss mot lilla dammen i Ekebydalen. I en dunge göms en glänta med flera fågelmatare. Tillsammans med två andra fågelentusiaster ser Petra Ögren till att det finns mat för de små. Hon lagar gärna egen mat till flygarna, men är noga med att ingredienserna är ekologiska.
Petra Ögrens intresse för fåglar väcktes på senare år. Det är tredje året som hon är med och räknar fåglar vid olika fågelmatare. Själv bor hon i en liten etta. Hon har bara en liten buske utanför fönstret att hänga fågelmat i. I dungen i Ekeby finns gott om plats.
– Att ha fågelräkning handlar om att skapa mer intresse för fåglar och att ha koll på hur många fåglar som vi har vid fågelborden på vintern, säger Petra Ögren som också sitter i styrelsen för Upplands Ornitologiska förening.
I den lilla gläntan ser vi grönfik, talgoxe, blåmes, pilfink och koltrast. En rödhake brukar visa sig, men kommer inte fram. I stället utbrister Petra Ögren:
– Åh, en domherre! Den sjunger så vackert.
Storskogsfåglar som domherrar syns bara i stan när de letar mat. På vägen tillbaka sjunger sidensvansarna.
– Det låter som silverklockor.